I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Fruntimmer på djupet, undersöka dess ursprung, utveckling över tid och dess relevans idag. Genom historien har Fruntimmer spelat en grundläggande roll i olika aspekter av samhället, från dess inflytande på kultur och konst till dess påverkan på vetenskap och teknik. Genom en omfattande analys kommer vi att undersöka de olika perspektiven och diskussionerna kring Fruntimmer, och försöka belysa dess implikationer och möjliga framtida utvecklingar. Likaså kommer vi att överväga åsikter från experter på området och ta hänsyn till erfarenheter och vittnesmål från dem som på nära håll har upplevt inflytandet av Fruntimmer i sina liv.
Fruntimmer är ett ord som var i dagligt tal på 1800-talet och början av 1900-talet, och användes allmänt.
Ordet är en förvrängning av tyska Frauenzimmer, ungefär kvinnorum. Första belägget i svenska är från 1560 i formen fruentimret. Detta kan härledas från det lågtyska ordet vrouwentimmer.[1] och kan jämför med det nutida nederländska ordet för kvinna, vrouw.
Det svenska ordet timmer är en benämning på grovt virke som timmerstuga. Detta återkommer i det svenska bondesamhället där det förr i tiden på gårdarna fanns en frustuga.[2] Det var ett rum, eller på en större gård, en separat byggnad, där gårdens kvinnor höll till. Det kan jämföras med drängstuga.)
På den svenska landsbygden på 1800-talet kunde en kvinna, som skötte byns handelsbod kallas bodfruntimret.
På 1700-talet användes ordet hovfruntimbret som kollektiv beteckning på hela gruppen hovdamer, som tjänstgjorde vid hovstaten.[1]
Exempel på ordet fruntimmer använt i pejorativ bemärkelse: