Fritidsgård
Numera är Fritidsgård ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Fritidsgård blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till populärkultur. Eftersom Fritidsgård fortsätter att vara ett fokus för intresse, blir det mer och mer debatt kring detta ämne. Men trots dess betydelse finns det fortfarande många okända och motstridiga åsikter om Fritidsgård, vilket gör det nödvändigt att behandla denna fråga i detalj och analysera dess olika aspekter och perspektiv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fritidsgård och dess inverkan på dagens samhälle.
Fritidsgård, före 1970-talet även ungdomsgård,[1] är en lokal för någon form av organiserad fritidsverksamhet, ofta ledd av en fritidsledare. Ungdomar kan där ägna sig åt exempelvis olika typer av sport, sällskapsspel och musikutövning.
En av Sveriges första ungdomsgårdar invigdes 1927 vid Fjällgatan 30, en annan var Kanaanbadet 1933, båda i Stockholm. Första gången begreppet ungdomsgård används är när Stigbergets ungdomsgård 1927 öppnade i en trerummare på Fjällgatan 30 på Södermalm. Aktiviteterna bestod av samkväm, kurser, klubb och scoutverksamhet för i första hand flickor som slutat folkskolan. Verksamheten grundlades av Anna Lindhagen och leddes av lärarinnor i Katarina och Sofia skolor. Verksamheten lades ner 1936.
Se även
Källor
Noter
- ^ fritidsgård i Nationalencyklopedins nätupplaga.