Friedrich Mohs
Idag skulle vi vilja gå in i den spännande världen av Friedrich Mohs. Oavsett om vi talar om dess inverkan på samhället, populärkulturen eller akademin har Friedrich Mohs visat sig vara ett ämne av konstant intresse och relevans över tid. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Friedrich Mohs lämnat en outplånlig prägel på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Friedrich Mohs, och analysera dess betydelse, inverkan och relevans i olika sammanhang. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Friedrich Mohs och dess enorma inflytande på vår värld.
| Friedrich Mohs | |
 Friedrich Mohs, 1832. | |
| Född | Carl Friedrich Christian Mohs 29 januari 1773[1][2][3] Gernrode, Tyskland |
|---|---|
| Död | 29 september 1839[1][2][3] (66 år) Agordo[4] |
| Begravd | Zentralfriedhof Wien |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Technische Universität Bergakademie Freiberg[5] Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg  |
| Sysselsättning | Mineralog[6], kristallograf, universitetslärare, fysiker, bergsingenjör |
| Arbetsgivare | Wiens universitet Technische Universität Bergakademie Freiberg Technische Universität Graz |
| Utmärkelser | |
| Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh (1822)[7] Sachsens civilförtjänstorden (1825)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Friedrich Christian Mohs, född 29 januari 1773 i Gernrode, Harz, död 29 september 1839 i Agordo, Italien, var en tysk mineralog, verksam i Österrike.
Mohs var bergsråd i hovkammaren för bergs- och myntväsendet i Wien. Han framstår i mineralogins historia som en av grundläggarna av den så kallade naturhistoriska systematiseringsmetoden och är berömd i synnerhet som kristallograf. År 1812 skapade han Mohs hårdhetsskala, vilken används än i dag.
Bibliografi (i urval)
- Versuch einer Elementarmethode zur naturhistorischen Bestimmung und Erkennen der Fossilien (band I, 1813)
- Die Charactere der Classen, Ordnungen, Geschlechter und Arten, oder Characteristik des naturhistorischen Mineralsystems (1820; andra upplagan, bearbetad av Franz Xaver Zippe, 1858)
- Grundriss der Mineralogie (två band, 1822-24; andra upplagan 1839; på engelska med tillägg av Wilhelm Karl von Haidinger, 1825)
- Leichtfassliche Anfangsgründe der Naturgeschichte des Mineralreichs (band I 1832; band II, av Zippe, 1838)
Källor
- Mohs, Friedrich i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
Noter
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 105207057, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: mohs-friedrich.
- ^ Mohs, Friedrich, vol. 18, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 443.
- ^ Mohs, Friedrich (på tyska), läs online.
- ^ Mathematics Genealogy Project.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.
- ^ läs online, anno.onb.ac.at .
Vidare läsning
- Wilhelm von Gümbel: Mohs, Friedrich. I: Allgemeine Deutsche Biographie. Band 22, Duncker & Humblot, Leipzig 1885, sidorna 76–79.
- Josef Zemann: Mohs Friedrich, Montanist, Mineraloge und Kristallograph. I: Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950. Band 6, Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, Wien 1975, sidan 345.
- Johannes Uray: Chemische Theorie und mineralogische Klassifikationssysteme von der chemischen Revolution bis zur Mitte des 19. Jahrhunderts. I: Berhard Hubmann, Elmar Schübl, Johannes Seidl (utgivare), Die Anfänge geologischer Forschung in Österreich. Beiträge zur Tagung "10 Jahre Arbeitsgruppe Geschichte der Erdwissenschaften Österreichs" von 24. bis 26. April 2009 in Graz. Graz 2010, sidorna 107-125.
|