I dagens värld är Friedrich Carl Andreas ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Från dess påverkan på samhället till dess påverkan på populärkulturen har Friedrich Carl Andreas blivit ett vanligt samtalsämne runt om i världen. Med teknikens snabba framsteg och ökande globalisering har Friedrich Carl Andreas fått en betydande roll i människors dagliga liv. Den här artikeln kommer att titta närmare på inverkan av Friedrich Carl Andreas på olika aspekter av samhället och utforska hur det har format världen vi lever i. Genom detaljerad analys vill vi belysa de många aspekterna av Friedrich Carl Andreas och hur det har utvecklats över tiden.
Friedrich Carl Andreas | |
![]() | |
Född | 14 april 1846 Batavia, Nederländska Ostindien |
---|---|
Död | 3 oktober 1930 eller 4 oktober 1930 Göttingen |
Begravd | Stadtfriedhof Göttingen |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg ![]() |
Sysselsättning | Orientalist, universitetslärare, språkvetare, tolk |
Arbetsgivare | Göttingens universitet Humboldt-Universität zu Berlin |
Maka | Lou Andreas-Salomé (g. 1887–) |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Friedrich Carl Andreas, född 14 april 1846 i Batavia, död 3 oktober 1930 i Göttingen, var en tysk filolog. Han gifte sig 1887 med Lou Andreas-Salomé.
Andreas blev professor vid Göttingens universitet 1904, och var en av sin samtids främsta representanter för den iranska filologin. Bland de många uppslag, varmed han berikat forskningen, kan nämnas hans teorier om den arsakidiska Avestaredaktionen, och om avestiskans ljudsystem, distinktionen mellan nordlig och sydlig pehlevi samt upptäckten av sogdiskan, varjämte många snillrika rön kommit den iranska epigrafiken och paleografin till godo. Tillsammans med Franz Stolze reste han 1879–1882 till Persien, vilket resulterade i verket Persepolis (2 band, 1882).
|