Fredrik Wersäll
I dagens värld är Fredrik Wersäll ett ämne som genererar stort intresse och diskussion. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Fredrik Wersäll fått en relevans som aldrig skådats förut, vilket påverkar olika aspekter av samhället och det dagliga livet. Från dess inflytande på politik och ekonomi, till dess effekt på kultur och utbildning, har Fredrik Wersäll blivit en central fråga på den offentliga agendan. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika perspektiven och debatterna kring Fredrik Wersäll, och analysera dess betydelse och implikationer i den samtida världen.
| Hans Excellens Fredrik Wersäll | |
 Fredrik Wersäll, 6 juni 2023.
| |
| Innehar befattningen | |
| Tillträdde befattningen 1 september 2018 | |
| Monark | Carl XVI Gustaf |
|---|---|
| Företrädare | Svante Lindqvist |
| Tid i befattningen 2008–2018 | |
| Företrädare | Johan Hirschfeldt |
| Efterträdare | Anders Perklev |
| Tid i befattningen 2004–2008 | |
| Företrädare | Klas Bergenstrand |
| Efterträdare | Anders Perklev |
| Född | 30 april 1951 Uppsala församling, Uppsala län |
| Nationalitet | Svensk |
| Utbildning | Uppsala universitet |
| Yrke | Jurist, ämbetsman |
| Maka | Anna Wersäll |
| Barn | 3, inklusive Kerstin Wersäll |
Claes Fredrik Richardson Wersäll, född 30 april 1951 i Uppsala församling, Uppsala län,[1] är en svensk jurist och ämbetsman, som sedan början av september 2018 är riksmarskalk och chef för Kungliga Hovstaterna. Som riksmarskalk tituleras han excellens.
Biografi
Wersäll studerade vid Uppsala universitet och avlade juristexamen 1976.[2] Han blev senare tingsnotarie och förordnades 1986 till hovrättsassessor i Hovrätten för Nedre Norrland. Mellan åren 1986 och 1990 tjänstgjorde han hos Riksåklagaren, först som avdelningsdirektör och från 1987 som byråchef. Han var utredningssekreterare i Åklagarutredningen mellan 1990 och 1992, och från 1992 till 2003 arbetade han i Justitiedepartementet, först som departementsråd och chef för straffrättsenheten (L5) och från 1998 som rättschef. Wersäll utnämndes 2003 till justitieråd, 2004 till riksåklagare och 2008 till hovrättspresident i Svea hovrätt. Wersäll var president i Svea hovrätt till och med 31 maj 2018.[3][4]
År 2016 utnämndes Wersäll till kabinettskammarherre vid Kungliga hovstaterna. Den 1 september 2018 efterträdde han Svante Lindqvist som riksmarskalk. Han är den 47:e riksmarskalken sedan ämbetet inrättades 1607 och den nuvarande kungens åttonde riksmarskalk.[5] Den 1 januari 2025 efterträdde han Svante Lindqvist som ordenskansler vid Kungl. Maj:ts Orden, men då Wersäll fortfarande är riksmarskalk är utnämningen ett tillförordnande.[6]
Wersäll är vice ordförande i Svenska Kriminalistföreningen. Han har varit sakkunnig i Straffsystemkommittén och Straffansvarsutredningen och gett ut ett antal skrifter i kriminalpolitik och straffrätt. Han har sammanställt påföljdsutredningen.
Han är far till bland andra journalisten Kerstin Wersäll.
Publikationer
- Wersäll, Fredrik (1999). ”Betydelsen av samtycke vid icke frihetsberövande påföljder”. Svensk juristtidning (Uppsala): sid. 288–299. LIBRIS 2830660. https://svjt.se/svjt/1999/288.
- Wersäll, Fredrik (2002). ”Politik och juridik – vad är vad i tredje pelaren?”. Flores juris et legum (Uppsala): sid. 659–670. LIBRIS 8425405.
Utmärkelser
Hans Majestät Konungens medalj i 12:e storleken i guld med kedja för "betydelsefulla insatser inom det svenska rättssystemet" (erhållen 2013).[7]
Riddare med storkorset av 1:a klassen av Italienska republikens förtjänstorden (erhållen 14 januari 2019).
Storkorset av 1:a klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (erhållen 7 september 2021).
Riddare med storkorset av Isabella den katolskas orden (erhållen 16 november 2021).[8]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (erhållen 17 maj 2022).
Referenser
- ^ Sveriges befolkning 2000: Wersäll, Claes Fredrik Richardson (1951-04-30) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
- ^ Wahlberg, Stefan (10 september 2021). ”Justitieministern var oändligt tacksam över kungens beslut”. Dagens Juridik. https://www.dagensjuridik.se/nyheter/justitieministern-var-oandligt-tacksam-over-kungens-beslut/. Läst 27 september 2022.
- ^ Johansson, Per (2008). ”Riksåklagaren som blev hovrättspresident”. Advokaten (6): sid. 24–26. https://www.advokatsamfundet.se/globalassets/Advokaten/Advokaten_6-08_low.pdf. Läst 27 september 2022.
- ^ Sveriges Nyheter (19 december 2007). ”Ny hovrättspresident i Svea hovrätt”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/dfaabf48-a6d9-3d6f-8209-23ddb2f50a94/ny-hovrattspresident-i-svea-hovratt. Läst 27 september 2022.
- ^ Kungliga Hovstaterna (15 januari 2018). ”Fredrik Wersäll blir ny riksmarskalk”. Kungahuset. https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2018-01-15-fredrik-wersall-blir-ny-riksmarskalk. Läst 27 september 2022.
- ^ ”Fredrik Wersäll blir tillförordnad ordenskansler”. Kungl. Maj:ts Orden. 27 november 2024. https://kungligmajestatsorden.se/nyhetsarkiv/nyheter/2024-11-27-fredrik-wersall-blir-tillforordnad-ordenskansler. Läst 15 april 2025.
- ^ ”Fredrik Wersäll”. Kungahuset. Arkiverad från originalet den 27 september 2022. https://web.archive.org/web/20220927105021/https://www.kungahuset.se/sveriges-monarki/ordnar-och-medaljer/sok-ordens--och-medaljforlaningar/2013/2021-07-09-fredrik-wersall. Läst 27 september 2022.
- ^ Bueno, José (17 november 2021). ”Documento BOE-A-2021-18860”. Boletín Oficial del Estado. https://www.boe.es/boe/dias/2021/11/17/pdfs/BOE-A-2021-18860.pdf. Läst 27 september 2022.
Vidare läsning
- Bäcklund, Agneta; m.fl. (2018). Vänbok till Fredrik Wersäll (1:1). Uppsala: Iustus Förlag. LIBRIS nwjgwf2nl2dbnlmm. ISBN 978-91-7737-021-5.
|