Frederik Marcus Knuth
I dagens värld är Frederik Marcus Knuth ett ämne av intresse som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet hos ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess relevans idag, dess inverkan på samhället eller dess historiska betydelse, har Frederik Marcus Knuth fångat fantasin hos individer i alla åldrar och bakgrunder. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans inom akademiska eller vetenskapliga områden, fortsätter Frederik Marcus Knuth att vara ett ämne som ständigt studeras och intresserar sig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika dimensioner av Frederik Marcus Knuth, analysera dess implikationer, dess utveckling över tid och dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Vi kommer också att utforska olika perspektiv på Frederik Marcus Knuth, och lyfta fram dess betydelse och relevans inom olika studieområden och praktik.
Frederik Marcus Knuth, född den 11 januari 1813 i Kristiania (nuvarande Oslo), död den 8 januari 1856, var en dansk politiker.
Knuth avlade studentexamen 1829 och kandidatexamen i juridik 1833. Han hade redan 1818 ärvt grevskapet Knuthenborg och tog över ledningen av det 1836. Han lyckades få det mycket skuldsatta grevskapet i ekonomisk balans. Knuth var frisinnad. Han var 1844–1846 ständerdeputerad, blev 1847 amtman i Sorö och satt under 1848 i marsministären som utrikesminister. Knuth avgick då Fredrik VII avvisade tanken på att dela Slesvig. Han var 1852–1853 ledamot av folketinget och 1854–1855 av landstinget, men kom inte att spela någon betydande roll i något av dem.
Källor
- Knuth, 3. Frederik Markus i Nordisk familjebok (första upplagan, 1884)
- Knuth, 3. Frederik Markus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
|