Numera har Frederick Lindemann blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Sedan starten har Frederick Lindemann fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker och allmänheten, vilket genererat en kontinuerlig och berikande debatt. Under åren har Frederick Lindemann genomgått betydande förändringar, utvecklats och anpassats till tekniska, kulturella och sociala framsteg. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på effekterna av Frederick Lindemann på olika områden, och utforska dess bidrag, utmaningar och framtidsperspektiv. Hur har Frederick Lindemann påverkat vårt dagliga liv? Vilka är implikationerna av Frederick Lindemann i det aktuella sammanhanget? Följ med oss i denna utforskning och låt oss tillsammans upptäcka vikten och relevansen av Frederick Lindemann i den samtida världen.
Frederick Lindemann | |
![]() Frederick Lindemann, 1952. | |
Född | 5 april 1886 Baden-Baden |
---|---|
Död | 3 juli 1957 (71 år) London |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Humboldt-Universität zu Berlin ![]() |
Sysselsättning | Fysiker, politiker, universitetslärare |
Befattning | |
Ledamot av Brittiska överhuset (–) Ledamot av Kronrådet | |
Arbetsgivare | Oxfords universitet |
Föräldrar | Adolph Friedrich Lindemann |
Utmärkelser | |
Guthrieföreläsning (1936) Hughesmedaljen (1956) Fellow of the Royal Society | |
Redigera Wikidata |
Frederick Alexander Lindemann, 1st Viscount Cherwell född den 5 april 1886, död den 3 juli 1957 var en brittisk fysiker och vetenskaplig rådgivare till den brittiska regeringen under 1940-talet. Han var den yngste fysiker som bjöds in till den första Solvay-konferensen 1911. Han propagerande för terrorbombning av tyska städer under andra världskriget i den rapport till brittiska regeringen som kom att kallas Dehousing-paper.
|