Frans Hodell

Frans Hodell är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren, eftersom dess genomslagskraft täcker olika samhällsområden. Sedan dess uppkomst har den blivit ett ämne för debatt, forskning och reflektion, genererat motstridiga åsikter och berikat kunskap kring den. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna kring Frans Hodell, och utforska dess historia, utveckling och inverkan idag. Vi kommer att analysera olika perspektiv, bevis och argument för att till fullo förstå detta fenomen som har fångat uppmärksamheten hos så många människor runt om i världen.

Frans Hodell
Frans Hodell.
Född13 augusti 1840
Stockholm
Död25 maj 1890 (49 år)
Lämshaga, Ingarö
BegravdNorra begravningsplatsen
kartor
NationalitetSvensk
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, skådespelare och journalist
MakaThérèse Paul
SläktingarJulius Hodell (syskon)
Redigera Wikidata

Frans Oscar Leonard Hodell, född 13 augusti 1840 i Stockholm, död 25 maj 1890 i Lämshaga på Ingarö, var en svensk författare, skådespelare och tidningsredaktör.


Biografi

Frans Hodell var son till Carl Hodell (1816–1863) och bror till Anna Hodell, skådespelare vid Södra teatern och Ida Hodell, skådespelare vid Dramaten och till redaktören Julius Hodell. Han var även kusin med Emil Norlander och farbror till författaren och teaterchefen Björn Hodell. Han var gift första gången 1864 med skådespelaren Mathilda Bäckström, och andra gången 1873 med Thérèse Paul. Han var morfar till Inga Hodell.

Frans Hodell scendebuterade vid Selinders teater 1860 i en komedipjäs han skrivit själv. Han engagerades senare vid Södra teatern i Stockholm som skådespelare och pjäsförfattare. Han blev redaktör för skämttidningen Söndags-Nisse 1870, och köpte tidningen 1881. Han var en av landets flitigaste och populäraste lustspelsförfattare med drygt hundra olika teaterstycken, bland annat Andersson, Pettersson och Lundström (1865) vilken han baserade på ett lustspel från 1833 av Johann Nestroy.

Bibliografi. Digitaliserade verk

Övrigt

Hodell har fått en gata uppkallad efter sig, Hodellvägen i Hägersten i Stockholm. Hans melodi Zandahls kanon (med begynnelsraden "En ynkelig visa jag önskar att sjunga") är i dag mest känd till texten "Skånska slott och herresäten".

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1865 Lundström, skomakargesäll Andersson, Pettersson och Lundström
Frans Hodell		 Södra Teatern

Referenser

  1. ^ Hodell, FRANS OSKAR L., Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 juni 2017.
  2. ^ Oscar Wieselgren: Frans Hodell i Svenskt biografiskt lexikon (1971–1973)
  3. ^ Magnus Haglund (2009) Åke Hodell, Natur & Kultur, Stockholm, sid:35, ISBN 978-91-27-11769-3
  4. ^ Emil Norlander (1924) Rännstensungar och storborgare, sid:126
  5. ^ Eva-Karin Gyllenberg (18 juli 2009). ”Dramatiskt i Hägersten”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/sthlm/dramatiskt-i-hagersten. Läst 9 januari 2012. 
  6. ^ Svenskt Visarkiv
  7. ^ ”Stockholms-Nyheter: Andersson, Pettersson och Lundström”. Dagens Nyheter: s. 2. 16 november 1865. http://arkivet.dn.se/tidning/1865-11-16/268/2. Läst 21 mars 1865. 

Vidare läsning

  • Selander, Edvard; Nils Selander (1927). ”Operetten under 1860-70-talen”. Carl XV:s glada dagar: Ur två gamla stockholmares anteckningar (1). Stockholm: P.A. Norstedt & sönders förlag. sid. 203f. Libris 421781. Läst 29 

Externa länkar

Auktoritetsdata