Franciscus Pahr-frågan är en grundläggande aspekt i många människors liv. Dess effekter sträcker sig till olika områden, från hälsa till ekonomi, inklusive samhälle och kultur. Franciscus Pahr har varit föremål för studier och intresse genom historien, och dess relevans fortsätter idag. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Franciscus Pahr, analysera dess betydelse och fördjupa oss i dess implikationer i olika sammanhang. Dessutom kommer vi att undersöka olika perspektiv och tillvägagångssätt som hjälper oss att bättre förstå inflytandet av Franciscus Pahr på våra liv.
| Franciscus Pahr | |
| Född | Chojnów, Polen |
|---|---|
| Död | augusti 1580[1] Uppsala, Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt |
| Föräldrar | Jakob Pahr |
| Släktingar | Dominicus Pahr (syskon) Kristoffer Pahr (syskon) Johan Baptista Pahr (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Franciscus Pahr var son till byggmästaren hos Georg II av Brieg i Schlesien, Jakob Pahr. Brodern Johan Baptista Pahr var också en känd byggmästare, i tjänst hos hertig Johan Albrecht I av Schwerin. Även de yngre bröderna Dominicus och Kristoffer Pahr var byggmästare.
Pahr arbetade under fadern under byggnationen av das Piastenschloss, därefter som byggmästare i Hainau och i Mecklenburg, inträdde 1558 i Hertig Ulrich av Güstrows tjänst och ledde för dennes räkning ombyggnaden av det då nyligen brandskadade schloss Güstrow.[2] 1572 inkallades brodern Johan Baptista till Kalmar, och året därpå även Franciscus, och en yngre broder Dominicus. Fransiscus kom kort därefter att anställas vid byggnationen av Uppsala slott, och avled 1580 i Uppsala, varvid Antonius Wats efterträdde honom som byggmästare[3].
|