Fotangel

I dagens värld är Fotangel ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet. Oavsett om det beror på dess relevans i det samtida samhället, dess inverkan på människors dagliga liv eller dess inflytande inom yrkesområdet, har Fotangel blivit en avgörande aspekt som förtjänar att analyseras och diskuteras. För att till fullo förstå detta ämne är det viktigt att undersöka dess många aspekter och överväga de olika perspektiv som finns på frågan. I den här artikeln kommer vi att utforska Fotangel i detalj och undersöka dess betydelse, konsekvenser och inverkan på olika aspekter av vardagen.

En fotangel är ett hinder och ett tidigt exempel på antipersonella vapen avsett att strös ut på mark eller vägar för att hindra människor, hästar eller fordon från att ta sig förbi. Fotanglar har fyra spetsar, var och en vanligen 5–6 cm lång. En fotangel är formad så att oavsett hur de är placerade på en plan yta kommer en av spetsarna alltid att vara riktad uppåt.

I slaget vid Bannockburn 1314 användes fotanglar av kung Robert och klanen Drummond mot det engelska kavalleriet, något som i hög grad bidrog till slagets utgång.[1]

En japansk motsvarighet är makibishi.

Sverige

Fotanglar för den svenska armén tillverkades bland annat vid Jäders bruk år 1705.[2]

Bilder

Se även

Referenser

  1. ^ Frank Adam,Thomas Innes (1934). The Clans, Septs and Regiments of the Scottish Highlands. sid. 46. ISBN 1417980761. Arkiverad från originalet den 13 november 2013. https://web.archive.org/web/20131113011826/http://books.google.se/books?id=xHA6XMGp5EIC&lpg=PA46&ots=xvLef0KT1b&pg=PA46#v=onepage&q=&f=false. Läst 25 september 2009  Arkiverad 13 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 s. 255. Anders Larsson. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8

Externa länkar