I dagens värld har Fossums hällristningar blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Sedan dess uppkomst har Fossums hällristningar fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat passionerade debatter och motstridiga åsikter. Dess inverkan har sträckt sig till olika områden, från politik och samhälle till populärkultur och underhållning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Fossums hällristningar, analysera dess utveckling över tid, dess implikationer i den nuvarande världen och framtidsutsikter. Fossums hällristningar fortsätter att vara ett ämne i ständig utveckling, och dess inflytande slutar aldrig att överraska dem som fördjupar sig i dess komplexitet.
Fossums hällristningar i Tanums kommun, Bohuslän är daterade till den skandinaviska bronsåldern, närmare bestämt ca 1800 – 1000 f.Kr. De ingår tillsammans med övriga närliggande hällristningsfält i hällristningsområdet i Tanum i Unescos världsarvslista över omistliga fornlämningar.
Hällristningsfältet ligger strax intill landsvägen 163 några kilometer öster om Tanums kyrka. På denna häll finns olika, vackert framställda motiv såsom jaktscener, lurblåsare, skepps- och djurbilder. En stor mängd män med för bronsåldern karakteristiska yxor, pilbågar och svärd är spridda över hela hällen. Skeppen ligger karakteristiskt samlade i grupper under varandra. Med streck har man markerat antalet män ombord på skeppen.
![]() |
![]() |
![]() |
|