Fonolit

_ I dagens värld spelar Fonolit en grundläggande roll i vårt samhälle. Dess betydelse omfattar ett brett spektrum av aspekter, från den personliga sfären till den professionella sfären, inklusive den sociala och kulturella sfären. Fonolit har i allt högre grad blivit ett ämne för intresse och debatt i olika kretsar, eftersom dess inflytande sträcker sig till många områden i våra liv. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekten och relevansen av Fonolit, analysera dess olika aspekter och dess koppling till så olika aspekter som teknik, politik, ekonomi, psykologi och kultur. Genom denna utforskning kommer vi att bättre kunna förstå vilken betydelse och inflytande som Fonolit har i vår värld idag.

Aegirin fonolit, bergarten tinguait från Särnaområdet.

Fonolit, eller klingsten, är en vulkanisk mörkgrå till grågrön bergart, ibland med porfyrisk struktur. Grundmassa är finkristallinsk och består huvudsakligen av sanidin, nefelin samt ofta augit, vilken också bildar strökornen om sådana förekommer.

Fonolit kan spaltas i skivor, som vid anslag ger ett klingande ljud, därav namnet fonolit eller ”klingsten”. Den förvittrar lätt och bildar då flera vittringsprodukter, som är god jordmån för vinodling.

Förekomst

De flesta fonoliter är relativt unga, vulkaniska bergarter, som huvudsakligen förekommer i kägel- eller kupolformade berg samt i gångar. Förekomster finns i Böhmen, Rhendistriktet och centrala Frankrike. De används där ibland som takskiffer eftersom de uppträder i skivform.

Förekomster av egentlig fonolit, som är en dagbergart är ej kända i Skandinavien, men vid Särna i Dalarna finns en fonolitisk bergart som är föremål för brytning. Detta är dock en djupbergart, nefelinsyenit (eleolitsyenit), som motsvarar fonolit och även förekommer på Alnön vid Sundsvall och i Norge.

Förekommer endast som rullsten i Sverige. Minst en är känd på Gotland, Sangelstainen.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Phonolite, 8 november 2011.

Noter

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  2. ^ ”Ny sida”. www.larbro.se. Arkiverad från originalet den 11 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100811223535/http://www.larbro.se/bilagor/sangelstenen.htm. Läst 28 juni 2015.