Fläckig munkhätta

I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska Fläckig munkhätta, ett ämne som har väckt intresset hos olika människor i olika delar av världen. Fläckig munkhätta är inte bara ett relevant ämne idag, utan det har också en historia som sträcker sig decennier tillbaka. När vi går vidare i den här artikeln kommer vi att förstå hur Fläckig munkhätta har utvecklats över tid och vad dess inverkan är på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns om Fläckig munkhätta, vilket gör att vi kan få en bredare och mer komplett vision av detta ämne. Utan tvekan är Fläckig munkhätta ett fascinerande ämne som förtjänar att utforskas på djupet, och det är därför vi på de närmaste raderna kommer att gräva ner i dess värld för att upptäcka alla dess aspekter.

Fläckig munkhätta
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassEnhjärtbladiga
Monocotyledonae
OrdningAlismatales
FamiljKallaväxter
Araceae
UnderfamiljAroideae
SläkteMunkhättesläktet
Arum
ArtFläckig munkhätta
A. maculatum
Vetenskapligt namn
§ Arum maculatum
AuktorLinné, 1753
Frukter.
Frukter.

Fläckig munkhätta (Arum maculatum) är en art i familjen kallaväxter och förekommer naturligt i västra, centrala och södra Europa och österut till norra Turkiet och Kaukasus. Fläckig munkhätta odlas ibland som trädgårdsväxt i Sverige.

Fläckig munkhätta är en flerårig ört med krypande jordstam, 25-40 cm hög. Bladen har 25–45 cm långa bladkaft, bladskivan är pillik, grön och ibland med mörka fläckar. Blomstjälken blir cirka 30 cm hög och bär ett 10-20 cm långt hölsterblad som omsluter den kolvlika blomställningen. Kolven är ungefär hälften av hölsterbladets längd. Själva blommorna sitter på kolvens nedre del, som är dold av hölsterbladets ihoprullade nedre del. Den övre delen av kolven är matt purpurröd och smalt klubblik. Den producerar en illaluktande doft. Frukterna är gulröda bär.

Hela växten, särskilt den färska roten, innehåller gifter som förstörs vid kokning eller torkning[1]

En liknande art är munkhätta (A. cylindraceum), som dock har upprätt jordstam och ett ofläckigt hölserblad. Kolven är ungefär två tredjedelar av hölsterbladets längd.

Synonymer

Svenska

På svenska har arten också kallats aronsört, arons stav, munkmössa, vanlig munkhätta[2].

Vetenskapliga

[3]

  • Arisarum maculatum (L.) Raf.
  • Arum alpinum subsp. pyrenaeum (Dufour. ex Lapeyr.) Nyman comb. illeg.
  • Arum idaeum Coustur. & Gand.
  • Arum immaculatum Rchb.
  • Arum immaculatum Schott
  • Arum italicum var. amoenum Engl.
  • Arum maculatum var. pyrenaeum (Dufour ex Lapeyr.) P.Fourn.
  • Arum maculatum var. tetrellii Corb.
  • Arum malyi Schott
  • Arum orientale subsp. amoenum (Engl.) R.R.Mill
  • Arum pyrenaeum Dufour ex Lapeyr.
  • Arum trapezuntinum Schott ex Engl.
  • Arum vernale Salisb. nom. illeg.
  • Arum vulgare Lam. nom. illeg.
  • Arum zelebori Schott

Referenser

Noter

  1. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 37
  2. ^ ”Svensk Kulturväxtdatabas”. Arkiverad från originalet den 1 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080601153553/http://www.skud.info/. Läst 16 februari 2014. 
  3. ^ ”Tela Botanica - Flore Électronique”. Arkiverad från originalet den 24 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100724201719/http://www.tela-botanica.org/page:eflore. Läst 1 januari 2009. 

Webbkällor