Flodarm

I dagens värld är Flodarm ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av individer och grupper. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom det vetenskapliga området, är Flodarm ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Under årens lopp har detta ämne genererat oändliga debatter och diskussioner, såväl som mängder av forskning och publikationer som har bidragit till att berika kunskapen om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Flodarm och analysera dess betydelse i olika sammanhang, i syfte att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta slagkraftiga och spännande ämne.

Floderna Rhen och Maas förgrenar sig åt olika håll, med olika flodarmar, i sina nedre lopp.

Flodarm eller förgrening är benämningen på en förgrening av en flods lopp. Detta sker ofta i samband med deltan eller när en flod flyter på en plan slätt. Exempel på floder med många flodarmar är nedre delen av Rhen och Mississippi.

En typ av flodarm ingår i en bifurkation, där en del av vattnet ofta kan ledas över från ett vattendrag till ett annat. Ordet bifurkation brukas oftare om en permanent förgrening – inte minst där resultatet är just vattenflöde till ett annat vattendrag – medan flodarmar kan vara kortare eller mindre permanenta.

Flodarm kan ses som motsatsen till biflod, genom att flodvattnet sprids och inte samlas.

Referenser

  1. ^ ”Bifurkation och förgrening | SMHI”. www.smhi.se. 2019 / 2024. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-vattendrag/bifurkation-och-forgrening-1.151536. Läst 31 oktober 2024. 
  2. ^ ”flod | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=F_0663-0386.H4kf&pz=7. Läst 31 oktober 2024. 
  3. ^ ”Lek - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lek-(flod-nederl%C3%A4nderna). Läst 31 oktober 2024. 
  4. ^ Jessica Henestål, Jenny Ranung, Anders Gyllander, Åsa Johnsen, Håkan Olsson, Ola Pettersson, Ylva Westman, Else-Marie Wingqvist (2015). ”Arbete med SVAR version 2012_1 och 2012_2, Svenskt Vattenarkiv, en databas vid SMHI”. Hydrologi (SMHI) (127). https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.171028!/Hydrologi_127%20Arbete%20med%20SVAR%20version%202012_1%20och%202012_2%2C%20Svenskt%20Vattenarkiv%2C%20en%20databas%20vid%20SMHI.pdf. Läst 31 oktober 2024. 
  5. ^ ”bifurkation - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bifurkation. Läst 31 oktober 2024.