Fleminggatan

I mänsklighetens historia har Fleminggatan spelat en grundläggande roll i samhällets utveckling. Sedan urminnes tider har Fleminggatan varit föremål för studier, debatt och beundran, och påverkat individers, samhällens och nationers beslut och handlingar. Med tiden har Fleminggatan visat sin förmåga att orsaka betydande förändringar i historiens gång, både politiskt, socialt, ekonomiskt och kulturellt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Fleminggatan och dess inverkan i dagens värld, analysera dess relevans inom olika områden och dess ständiga närvaro i människors dagliga liv.

Fleminggatan mot öst med Klamparen 10 Tingshuset till vänster, april 2008.

Fleminggatan är en huvudgata på Kungsholmen i centrala Stockholm. Gatan fick sitt nuvarande namn i samband med namnrevisionen i Stockholm 1885.

Historik

Fleminggatan tidigt 1900-tal.

Fleminggatan sträcker sig från Kungsbroplan i öst till Mariebergsgatan i väst. Den fick sitt nuvarande namn vid Stockholms stora gatunamnsrevisionen år 1885 och är namngiven efter överståthållaren Clas Larsson Fleming (1592–1644). Tidigare hette den bland annat Reparebansgatan efter en reparbana (repslagarbana) som fanns vid gatans södra sida. Gatans äldsta kända namn var Glasbruksgatan (Glasbruukz gatun, 1645). Upphov till detta namn var Jungs glashytta som borgaren Melker Jung (1615–1678) lät anlägga 1641 söder om gatan, intill Klara sjö.

Byggnader längs Fleminggatan

Några större byggnader vid Fleminggatans norra sida är Tekniska nämndhuset, och mittemot Gamla ÅF-huset. Vid Fleminggatan 8 återfinns före detta AB Separators kontorsbyggnad, ritat av Johan Laurentz år 1900, intill, vid Fleminggatan 12-14, märks Klamparen 10, även kallad Tingshuset, som uppfördes mellan åren 1983 och 1987 för Stockholms tingsrätt efter ritningar av Ahrbom & Fahlsten arkitektkontor. Vid korsningen med Scheelegatan ligger Trygg-Hansa-huset. På området för den tidigare Stockholms stads norra frivilliga arbets- och försörjningsinrättning kallad Grubbens skapades mellan 1995 och 1998 det internationellt uppmärksammade bostadsområdet S:t Eriksområdet. Därefter följer S:t Eriks ögonsjukhus. Mitt över detta, på gatans södra sida, ligger huvudkontoret för HSB.

Vid korsningen med Sankt Eriksgatan ligger Västermalmsgallerian samt nedgångar till Fridhemsplans tunnelbanestation. Gatan leder fram till och avslutas vid Mariebergsgatan. Här återfinns kvarteret Heden med före detta Kungsholms folkskolas byggnad från 1889.

Carl Petter Hallbergs vy över Fleminggatan österut från 1868 med Grubbens kvarn till vänster.
Carl Petter Hallbergs vy över Fleminggatan österut från 1868 med Grubbens kvarn till vänster.


Bilder, byggnader i urval

Källor

Externa länkar