Fiskbensdiagram

Idag är Fiskbensdiagram ett mycket relevant ämne som har fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av samhället. Med den ständiga utvecklingen av teknik och globalisering har Fiskbensdiagram blivit en central punkt för debatt och diskussion inom olika områden. Från det akademiska fältet, genom arbetsvärlden, till den politiska sfären, har Fiskbensdiagram genererat en rad reflektioner och frågor som försöker förstå dess inverkan på det samtida samhället. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna relaterade till Fiskbensdiagram, analysera dess implikationer inom olika områden och erbjuda en heltäckande vision av detta ämne som är så relevant idag.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Fiskbensdiagram (även Ishikawadiagram eller orsak-verkan-diagram) är ett slags diagram som används för att åskådliggöra orsaker till ett problem. Diagrammet består av en "ryggrad" som i ena änden har ett "huvud" där problemet skrivs in, av "ben" som utgår från "ryggraden" och slutar i (tänkbara) huvudorsaker till problemet och av mindre grenar på benen där allt mer detaljerade orsaker kan skrivas in.

Ett sätt att arbeta med fiskbensdiagram är att utgå från huvudorsakerna enligt 7M = Management, Människa, Metod, Mätning, Maskin, Material, Miljö. Denna typ av fiskbensdiagram brukar kallas 7M-diagram.

Diagramtypen uppfanns av Kaoru Ishikawa vid Kawasakis varv på 1960-talet.