I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Fellingsbro kyrka, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både forskare, entusiaster och nyfikna. Från början till nutid har Fellingsbro kyrka spelat en avgörande roll i olika aspekter av samhälle, kultur och historia. Under de kommande raderna kommer vi att fördjupa oss i dess inverkan, dess implikationer och dess utveckling över tid, för att få en mer fullständig och djupare förståelse av detta spännande ämne. Följ med oss på denna upptäcktsresa och lärande om Fellingsbro kyrka.
Fellingsbro kyrka | |
Kyrka | |
Fellingsbro kyrka i maj 2018
| |
Land | ![]() |
---|---|
Län | Örebro län |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Västerås stift |
Församling | Fellingsbro församling |
Koordinater | 59°27′32.5″N 15°34′33.2″Ö / 59.459028°N 15.575889°Ö |
Bebyggelse‐ registret |
21300000003361 |
Kyrkorum
|
Fellingsbro kyrka är en kyrkobyggnad i Västerås stift. Den är församlingskyrka i Fellingsbro församling.
Kyrkan är en av de största landsortskyrkorna i landet. Den rymde, när den var som störst, 1 236 sittplatser. Kyrkan var centrum för Åkerbo prosteri som omfattade 17 socknar, nämligen: Fellingsbro, Medåker, Västra Skedvi, Himmeta, Bro, Malma, Odensvi, Köping, Kungs Barkarö, Björskog, Arboga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Näsby, Ervalla, Ramsberg och Ljusnarsberg.
Prosten som var kanik (medlem av domkapitlet) ansvarade för att tiondet inlevererades från ovannämnda socknar. Fellingsbro pastorat var ett av de rikaste i landet och söktes bl.a. av skalden Esaias Tegnér. Det var regalt, d.v.s. prästen tillsattes av Kungl. Maj:t. ända in på början av 1900-talet.
Den ursprungliga kyrkan är från 1100-1200-talet. Båda klockorna från 1400-talet finns kvar; den rika socknen betalade i silver för att undgå Gustav Vasas klockkonfiskation.
Delar av kyrkans takkonstruktion kan vara ursprunglig. I tornet är virket tvärbilat och slinthugget. Slinthuggning är en ålderdomlig teknik som förekommer grovt sett mellan 1400- och 1600‐tal.[1]
På kyrkogården sydost om kyrkan finns en stor medeltida tornliknande stenbyggnad, ofta benämnd kastalen. Det är osäkert om byggnaden verkligen haft någon funktion som försvarsanläggning, dess exakta ålder och ursprungliga användning är inte kända. Den har tidvis använts som sockenmagasin och klocktorn.[2] Inga medeltida virkesdelar påträffades i Kastalen vid den taklagsinventering som gjordes 2014.[1]
Manual | Öververk | Pedal |
Qvintadena 16' | Qvintadena 8' | Untersats 16' |
Principal 8' | Gedackt 8' | Principal 8' |
Gedackt 8' | Principal 4' | Kvinta 6' |
Qvinta 6' | Flöjt 4' | Oktava 4' |
Oktava 4' | Qvint 3' | Rauskvint Mixtur 5 |
Rörflöjt 4' | Oktava 2' | Trumpet 8' |
Rauskvint 2' | Scharf 3 | Trumpet 4' |
Gemshorn 2' | Vox humana | Basun 16' |
Mixtur 4 | Tremulant | |
Trumpet 8' |
Huvudverk I | Svällverk II | Pedal | Koppel |
---|---|---|---|
Borduna 16' | Rörflöjt 8' | Wiolone 16' | I/P |
Principal 8' | Salicional 8' | Subbas 16' | II/P |
Bourdon 8' | Gemshorn 4' | Violoncell 8' | II/I |
Flûte Harmonique 8' | Fugara 4' | Boourdon 8' | I 4'/I |
Octava 4' | Nasard 2 2/3' | Octava 4' | II 16'/I |
Hålflöjt 4' | Blockflöjt 2' | Bassun 16' | |
Octava 2' | |||
Cornett 3 chor | |||
Mixtur 3 chor | |||
Trumpet 8' | Tutti, forte,
mezzoforte, piano |
Huvudverk I (C-g3) | Öververk II | Pedal (C-f1) | Koppel |
---|---|---|---|
Borduna 16' | Rörflöjt 8' | Violon 16' | I/P |
Principal 8' (1728) | Salicional 8' | Subbas 16' | II/P |
Borduna 8' | Principal 4' (1728) | Oktava 8' (1728) | II/I |
Fl. Harmonique 8' | Fugara 4' | Borduna 8' | |
Oktava 4' | Koppelflöjt 4' | Oktavbas 4' | |
Spetsflöjt 4' | Oktava 2' | Nachthorn 2' | |
Quinta 2 2/3' | Waldflöjt 2' | Rauschquint 3 chor | |
Oktava 2' | Nasat 1 1/3' | Basun 16' | |
Cornett 3 chor | Sesquialtera 2 chor | Trumpet 4' | |
Mixtur 5 chor | Scharf 3-4 chor | ||
Trumpet 8' | Fagott 16' | ||
Oboe 8' | |||
Trumpet 8' | |||
Tremulant | |||
Crescendosvällare |
|