Felix Santschi

Numera är Felix Santschi ett ämne som har fått stor relevans i samhället. Med tiden har det blivit en diskussions- och debattpunkt mellan experter och vanliga medborgare. Dess genomslag har märkts inom olika områden, från politik till populärkultur. Felix Santschi har väckt många människors intresse på grund av dess inflytande på våra liv och dess förmåga att skapa betydande förändringar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Felix Santschi, undersöka dess implikationer, dess utveckling över tid och dess betydelse idag.

Felix Santschi
Född1 december 1872[1]
Bex[1], Schweiz
Död20 november 1940[1] (67 år)
Lausanne[2][3], Schweiz
Medborgare iSchweiz
Utbildad vidLausannes universitet
SysselsättningEntomolog, läkare[4]
Redigera Wikidata

Felix Santschi, född 1 december 1872 i Bex, död 20 november 1940 i Lausanne, var en schweizisk entomolog. Han beskrev över 2 000 arter av myror.[5]

Santschi var först med att visa att skördemyror navigerar efter solen. Han kunde slå fast att myrorna kunde hitta tillbaka till sin stack även om en mycket liten del av himlen var synlig. Var himlen helt dold förlorade de sin riktningskänsla och rörde sig slumpmässigt. Närmare sjuttio år senare kunde man påvisa att myrorna använder sig av ljusets polarisation.[6]

Auktorsnamnet Santschi kan användas för Felix Santschi i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ läs online, hls-dhs-dss.ch .
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20201078908, läst: 22 februari 2022.
  3. ^ läs online, hls-dhs-dss.ch .
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20201078908, läst: 19 december 2022.
  5. ^ Wehner, Rüdiger (1990). ”On the brink of introducing sensory ecology: Felix Santschi (1872–1940) — Tabib-en-Neml”. Behavioral Ecology and Sociobiology (27:4): sid. 295–306. doi:10.1007/bf00164903. Läst 20 augusti 2014. 
  6. ^ Horváth, Gábor; Varju, Dezsö (2004). Polarized Light in Animal Vision: Polarization Patterns in Nature. Springer Science+Business Media. sid. 148. ISBN 978-3-540-40457-6 
Auktoritetsdata