Falsk auktoritet
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Falsk auktoritet, som har fått relevans de senaste åren på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från tekniska framsteg till förändringar i arbetsdynamiken har Falsk auktoritet skapat stort intresse och debatt bland experter och allmänheten. Utefter dessa linjer kommer inflytandet av Falsk auktoritet i olika sammanhang att analyseras, liksom dess kort- och långsiktiga implikationer. Framtidsperspektiv på Falsk auktoritet och hur det kommer att fortsätta påverka vår miljö kommer också att utforskas.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En falsk auktoritet är ett argumentationsfel som avser referenser eller retoriska uttryck som underlåtit information men ändå framstår som auktoritativa.
Exempelvis att en expert inom ett visst område får uttala sig som "expert" inom ett helt annat utan att nödvändigtvis ha kompetensen, eller att representanter för olika intressen inte blir "varudeklarerade". I de senare fallen kan det handla om kategorin "debattörer" och "politiskt sakkunniga" med flera där organisationstillhörighet eller andra intressen helt utelämnas, något som medför att personen framstår som neutral och saklig.
I andra fall kan det röra sig om att det bara är en titel på en person som anges, exempelvis "professor ...", "läkaren ..." och så vidare. I dessa fall finns en underlåtenhet att skriva ut inom vilka områden dessa är verksamma. Inom reklamen förekommer ofta uttryck som "...ett flertal studier har visat..." utan att närmare ange vilka studier det handlar om, vem som utfört dessa, åt vem studien är utförd och i vilka syften med mera. Samtliga dessa exempel gör det svårt för läsaren att avgöra pålitligheten i det skrivna.