I dagens värld är F. Tennyson Jesse fortfarande ett relevant ämne och av stort intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom yrkesområdet, fortsätter F. Tennyson Jesse att vara föremål för studier och debatt i olika sammanhang. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till F. Tennyson Jesse, analysera dess utveckling över tid, dess inflytande inom olika områden och de perspektiv vi har på dess framtid. Genom ett heltäckande tillvägagångssätt försöker den erbjuda en komplett och uppdaterad bild av F. Tennyson Jesse, vilket ger läsaren möjlighet att få en större förståelse och uppskattning av detta ämne.
F. Tennyson Jesse | |
![]() | |
Född | 1 mars 1888[1][2] Chislehurst, Storbritannien |
---|---|
Död | 6 augusti 1958[1][3][2] (70 år) London |
Medborgare i | Storbritannien |
Sysselsättning | Kriminolog, journalist, författare |
Make | H. M. Harwood |
Redigera Wikidata |
Fryniwyd Tennyson Jesse, född 1 mars 1888, död 6 augusti 1958,[4] var en brittisk författare. Han var från 1918 gift med författaren H.W. Harwood.
F. Tennyson Jesse studerade först konst, var journalist i London och skrev litterär kritik i English Review och Times Literary Supplement. Hon utgav från 1913 en rad romaner och novellsamlingar samt böcker av icke skönlitterärt innehåll, bland annat Beggars on horseback (1915), Secret bread (1917), Murder and its motives (1924), Tom Fool (1926, svensk översättning 1927), Moonraker (1927, svensk översättning Piratbriggen, 1929), Many latitudes (1928), The lacquer lady (1929), The solange stories (1931), A pin to see the peepshow (1934), Sabi pas; or I don't know (1935), Act of God (1937), London front (1940) och While London burns (1942), de två snare tillsammans med sin make, och The story of Burma (1946). Tillsammans med maken skrev hon även skådespel såsom The mask, The pelican och How to be healthy though married.
|