Idag är Förtext ett ämne som blivit allt mer aktuellt inom olika samhällsområden. Från politik till vetenskap, genom kultur och teknik har Förtext blivit en intressant plats för forskare, experter och allmänheten. Med ett genomslag som når globalt har Förtext genererat debatter, studier och till och med sociala rörelser kring dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska Förtexts roll i dagens samhälle, analysera dess betydelse, dess utmaningar och de möjliga lösningar som har föreslagits i detta avseende.
Förtext |
---|
Förtexten till Farväl till vapnen från 1932. |
En förtext (även titelsekvens eller förtexter) är en inledande sekvens i en film eller TV-program med olika faktatexter. Den kan vara mer eller mindre grafiskt utarbetad och åtföljs ofta av utdrag ur filmen/TV-programmet. En liknande men mer komplett textsamling i slutet av filmen eller TV-programmet benämns eftertext.
Förtexten till en film kan utgöra, eller föregås av, en prolog. Förtexten är en inledande sekvens av en film eller TV-program som presenterar filmens eller programmets titel, regissör, produktionsbolag, viktigare skådespelare i text, tillsammans med rörlig bild.
I exempelvis James Bond-filmerna är förtexterna musikvideor med en låt skriven för filmen.
En förtext kan vara mer eller mindre sofistikerad, allt efter stil på filmen och den grafiske formgivarens kreativa förmåga.
Saul Bass var från 1950-talet en av de nyskapande förtextmakarna. Han gav förtexterna karaktären av logotyp, alternativ animerade dem på ett fyndigt sätt utan att avslöja för mycket av handlingen. Under 1960-talet bidrog förtexterna till James Bond-filmerna – producerade av Maurice Binder – att skapa James Bond-gestaltens karaktär.
Numera är det kutym att i förtexten presentera filmtiteln samt ledande skådespelare och andra nyckelpersoner. Den kompletta listan över medverkande och övrig filmpersonal redovisas då under eftertexten.