Förmodan

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Förmodan, som har genererat stort intresse och diskussion inom olika områden. För att till fullo förstå dess betydelse och inverkan kommer vi att utforska dess ursprung, utveckling och inverkan på dagens samhälle. Genom en detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika perspektiv och åsikter som finns kring Förmodan, samt de möjliga implikationer det har i det aktuella sammanhanget. På samma sätt kommer vi att fördjupa oss i relevanta fallstudier som hjälper till att bättre förstå dess omfattning och relevans idag. Genom att samla in uppdaterad och relevant information strävar vi efter att skapa en debatt kring Förmodan som kommer att berika kunskapen och främja djupgående reflektion kring detta betydelsefulla ämne.

En förmodan eller antagande inom matematik är ett påstående som antas vara sant, men som saknar ett känt bevis eller motbevis. (I engelska används benämningen "conjecture".) Ordet hypotes används ibland synonymt, men kan även beteckna ett tillfälligt antagande, exempelvis i ett motsägelsebevis. Om en förmodan kan bevisas blir den en matematisk sats.

En mycket känd förmodan som bevisats är Fermats stora sats (som lite missvisande kallades sats även innan den bevisades). Berömda förmodanden som ännu väntar på ett bevis är Riemannhypotesen och primtalstvillingsförmodan.

Referenser

  1. ^ Thompson, Jan; Thomas Martinsson (1991). Wahlström & Widstrands matematiklexikon. Wahlström & Widstrand. sid. 134. ISBN 91-46-16515-0