Förenta nationernas högkvarter

I världen av Förenta nationernas högkvarter finns det en mängd olika åsikter och tillvägagångssätt som kan generera passionerade debatter. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, den kontrovers den genererar, dess påverkan på samhället eller dess inflytande på den kulturella sfären, är Förenta nationernas högkvarter ett ämne som väcker intresse hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Förenta nationernas högkvarter, med syftet att erbjuda en komplett och berikande vision om detta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess möjliga konsekvenser och framtida projektioner, är Förenta nationernas högkvarter ett ämne som förtjänar att analyseras och diskuteras på ett öppet och reflekterande sätt. Följ med oss ​​på denna upptäckts- och reflektionsresa om Förenta nationernas högkvarter!

Förenta nationernas högkvarter med FN-skrapan (säte för FN-sekretariatet) till vänster och generalförsamlingens byggnad med kupolen till höger, vy från East River.[1]
Ett frimärke med Förenta nationernas högkvarter och FN flaggan på halv stång till Dag Hammarskjölds minne.

Förenta nationernas högkvarter är ett byggnadskomplex i Midtown på Manhattan, New York i USA, byggt åren 1948–1952.[2] Högkvarteret räknas som internationellt territorium.[3]

FN-skrapan som är den högsta och mest kända byggnaden i komplexet är 155 meter hög och har 39 våningar.

Marken byggnaden står på skänktes av John D. Rockefeller Jr. Innan högkvarteret stod klart fanns ett tillfälligt högkvarter i Lake Success, en förort till New York, på Long Island.

Föreslagna alternativ

Andra orter som det föreslogs att högkvarteret skulle förläggas till var San Francisco, Chicago, Philadelphia, Flushing Meadows-Corona Park i Queens – där FN:s generalförsamling hade sin första placering 1945–1950 i den byggnad som numera hyser Queens Museum of Art – och även Black Hills i South Dakota. Frankrike, Nederländerna och Storbritannien ville dock inte ha högkvarteret i USA.

Även Navy Island i Ontario, Kanada, föreslogs som alternativ till New York.[4]

USA:s federala statsmakt gav 1947 ett räntefritt lån på 65 miljoner amerikanska dollar till Förenta Nationerna för uppförandet av FN-högkvarteret i New York. Den sista återbetalningen på 1 miljon gjordes 1982.[1]

Utformning

Högkvarteret består av tre större byggnader: FN-skrapan som är 155 meter hög och har 39 våningar, församlingsbyggnaden med möteslokaler för bland andra FN:s generalförsamling, samt FN-biblioteket Dag Hammarskjöld Library. Det utformades medan norrmannen Trygve Lie var Förenta nationernas generalsekreterare och Sverige, Norge och Danmark donerade och utsmyckade var sin möteslokal.

Den svenske arkitekten Sven Markelius ritade ekonomiska och sociala rådets sal med inredning i svensk furu. Textilkonstnären Marianne Richter skapade ridån som vävdes av Märta Måås-Fjetterström AB. Den förstördes tyvärr av flamskyddsmedel och togs ned på 1980-talet. Sedan 2013 hänger Ann Edholms verk Dialogos på platsen.[5]

Norge donerade säkerhetsrådets sal som ritades av arkitekt Arnstein Arneberg. Väggmålningen bakom det hästskoformade bordet utformades av konstnären Per Krogh och tapeten av Else Poulson.

Förvaltarskapsrådets sal utformades av den danske möbelformgivaren och arkitekten Finn Juhl.[6]

Galleri

Se även

Referenser

  1. ^ ”HISTORY OF UNITED NATIONS HEADQUARTERS” (på engelska). visit.un.org. Förenta Nationerna. 09 2019. https://visit.un.org/sites/visit.un.org/files/unhq_2019.pdf. Läst 22 oktober 2021. 
  2. ^ ”Dagens händelser 15 november”. Sundsvalls tidning. 15 november 2007. http://www.st.nu/slakt-o-vanner/dagens-handelser-15-november. Läst 14 augusti 2015. 
  3. ^ ”Fact Sheet: History of United Nations Headquarters”. UN Visitors Centre. http://www.un.org/wcm/webdav/site/visitors/shared/documents/pdfs/FS_UN%20Headquarters_History_English_Feb%202013.pdf. Läst 12 november 2015. 
  4. ^ ”What If the UN Selected Navy Island as Its Headquarters?” (på engelska). https://spectrumlocalnews.com/nys/buffalo/news/2019/04/16/what-if-the-un-selected-navy-island-as-its-headquarters-. Läst 18 oktober 2021. 
  5. ^ ”Marianne Richter”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222100848/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/marianne-richter-1952/. Läst 19 oktober 2021. 
  6. ^ ”Formynderskabsrådssalen i FN-bygningen i New York.” (på danska). https://finnjuhl.dk/stories/formynderskabsradssalen-i-fn-bygningen. Läst 18 oktober 2021. 

Externa länkar