Fördraget i Kanton
I den här artikeln ska vi ta upp ämnet Fördraget i Kanton, ett ämne som har varit föremål för stort intresse och debatt de senaste åren. Fördraget i Kanton har väckt blandade åsikter och har varit föremål för studier av många experter på området. Genom hela denna artikel kommer vi att analysera på djupet de olika aspekterna relaterade till Fördraget i Kanton, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på det nuvarande samhället. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiv och förhållningssätt som finns kring Fördraget i Kanton, med syftet att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne. Utan tvekan är Fördraget i Kanton ett aktuellt ämne som förtjänar att utforskas i detalj, och vi är säkra på att den här artikeln kommer att ge ett nytt och insiktsfullt perspektiv på detsamma.
| Fördraget i Kanton Freds-, Vänskaps- och Handelstraktat emellan: Hans Maj:t Konungen av Sverige och Norge, å ena, samt Kejsardömet Kina, å andra sidan | |
 | |
| Typ | Bilateralt handelsavtal |
|---|---|
| Signerades | 20 mars 1847 |
| Plats | Kanton,  Kina |
| Parter | Kina Sverige |
| Ratificerat av | Kina Förenade Konungarikena Sverige och Norge |
| Signerat av | Kina Förenade Konungarikena Sverige och Norge |
Fördraget i Kanton (kinesiska: 中瑞廣州條約), officiellt Freds-, Vänskaps- och Handelstraktat emellan: Hans Maj:t Konungen av Sverige och Norge, å ena, samt Kejsardömet Kina, å andra sidan, var ett traktat mellan Förenade Konungarikena Sverige och Norge och Qingdynastins Kina som undertecknades den 20 mars 1847 i Guangzhou.
Bakgrund
Detta traktat var det första handelsfördraget mellan Sverige-Norge och Kina. För att dra nytta av de nya möjligheter för handel med Kina som uppstått efter Opiumkriget sände kung Oscar I Liljevalch till Kina som befullmäktigat ombud och fördraget var baserat på ett kinesiskt-amerikanskt fördrag som slutits tre år tidigare och gav Sverige-Norge samma förmåner som andra västmakter tillskansat sig i "ojämlika fördrag" efter det första opiumkriget mellan Kina och Storbritannien.
Undertecknare
Sverige-Norge
Kejsardömet Kina
Statsmannen Qiying
Bestämmelser
Fördraget innebar i huvuddrag:
- att svenskar och norrmän fick rätt att handla i de fem nya fördragshamnarna i Kina (Fuzhou, Guangzhou, Ningbo, Shanghai och Xiamen);
- att Sverige-Norge fick rätt att sända konsuler till Kina;
- att endast fasta tullavgifter skulle tas ut i handelsutbytet;
- att svensk-norska konsuler fick domsrätt över svenska och norska medborgare i Kina (konsularjurisdiktion);
- att Sverige-Norge skulle åtnjuta alla handelsförmåner som Kina beviljat andra nationer (mestgynnadnationsklausul).
Fördraget ratificerades i Stockholm den 28 oktober 1847.
Fördraget utgjorde grunden för det svensk-norska konsulatväsendet i Kina och bekräftades med ett nytt fördrag som Gustaf Oscar Wallenberg slöt med Kina år 1908 för Sveriges räkning.
Referenser
- Liljevalch, Carl Fredrik (1848). Chinas handel, industri och statsförfattning jemte underrättelser om chinesernas folkbildning, seder och bruk, samt notiser om Japan, Siam m.fl. orter. Stockholm. Libris 1835384
- Mende, Erling von. Die wirtschaftlichen und konsulären Beziehungen Norwegens zu China von der Mitte des 19. Jhs. bis zum 1. Weltkrieg (Avhandling, Köln 1971).
Wikisource har originalverk som rör Fördraget i Kanton.
