Numera har Färgrivning blivit ett ämne av stort intresse och relevans i dagens samhälle. Med den ständiga utvecklingen av teknik och globalisering har Färgrivning fått en grundläggande roll i vårt dagliga liv. Från dess inverkan på ekonomin och politiken, till dess inflytande på kultur och underhållning, har Färgrivning lyckats fånga uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Färgrivning, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess utveckling över tid. Vilken är den verkliga effekten av Färgrivning på vårt samhälle? Hur har vårt sätt att se och leva Färgrivning förändrats genom åren? Det här är några av frågorna som vi kommer att försöka besvara genom denna uttömmande analys.
Färgrivning är en metod att bearbeta pigment så att de blir användbara i målningsmaterial.
Fram till 1800-talets slut såldes pigmenten i form av bitar eller stänger som måste finfördelas - rivas - av målaren. Detta gjordes på en flat stenhäll, rivsten, med hjälp av en löpare, en kägelformad sten med plan bottenyta. När pigmenten hade fått den önskade kornstorleken vidtog momenten att riva ihop dem med bindemedel till en pasta som sedan blandades ner i färgmaterialet.
Under 1800-talet började de större företagen använda handdrivna färgkvarnar. Under 1900-talet har färgfabrikanterna gradvis tagit över färgrivningen, genom att först marknadsföra färdigmalda pigment, sedan pigmentpastor för färgbrytning och slutligen färdigbrutna färger. Sedan mitten på 1900-talet används i stort sett bara färdigbruten färg inom byggnadsmåleriet.