Fällande dom

I dagens värld är Fällande dom ett ämne som får mer och mer relevans och uppmärksamhet. I åratal har Fällande dom varit ett studie- och intresseobjekt för olika samhällssektorer, från vetenskap till politik, inklusive konst och kultur. Allt eftersom tiden går blir Fällande dom en central punkt för debatt och reflektion, vilket genererar motstridiga åsikter och olika ståndpunkter. Det är därför det är avgörande att fördjupa vår kunskap och förståelse för Fällande dom, för att kunna ta itu med det på ett heltäckande sätt och fatta välgrundade beslut om dess inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Fällande dom och analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget, såväl som de konsekvenser det har för framtiden.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Fällande dom är dom i brottmål där domstolen bifaller åklagarens talan och finner den tilltalade skyldig till det av åklagaren åtalade gärningen. Motsatsen till fällande dom är frikännande. I Skottland och Nederländerna finns domslutet inte bevisat skyldig, vilket räknas som ett frikännande. Det finns fall där domstolen funnit den tilltalade skyldig utan att ålägga påföljd.

Såväl fällande som frikännande dom ger upphov till res judicata.

På grund av en rad orsaker är inte rättssystemet helt säkert. Ibland frikänns skyldiga och oskyldiga fälls. Möjligheten att överklaga mildrar snedfördelning. I extraordinära fall kan en oskyldigt dömd person få upprättelse genom att begära resning och få en ny rättegång. När en oskyldig möter en fällande dom i rätten kallas detta för justitiemord. Ett påstått justitiemord är den s.k. styckmordsrättegången.

Fällande domar i olika länder

Land	Fällande domar	År	Övriga upplysningar
USA	80 procent	2006
Ryssland	99 procent	2007
Storbritannien	74 procent	2006