Explorer 1
I dagens värld är Explorer 1 ett ämne som blir mer och mer aktuellt och skapar intresse inom olika samhällssektorer. Effekten av Explorer 1 är tydlig i hur det påverkar våra dagliga liv, från hur vi kommunicerar till våra konsumentbeslut. Den här artikeln syftar till att till fullo utforska effekten av Explorer 1 på våra liv och analysera dess olika aspekter och tillvägagångssätt. Från dess ursprung till dess framtida projektion kommer relevanta aspekter att tas upp som gör det möjligt för läsaren att förstå vikten av Explorer 1 i den samtida världen.
 Explorer 1 | |
| Status | uppdraget slutfört |
|---|---|
| Större entreprenör | Jet Propulsion Laboratory |
| NSSDC-ID | 1958-001A[1] |
| Uppdragets varaktighet | 111 dagar |
| Sista kontakt | 23 maj 1958 |
| Uppskjutning | |
| Uppskjutningsplats | Cape Canaveral LC-26A |
| Uppskjutning | 1 februari 1958, 03:48 UTC |
| Uppskjutningsfarkost | Juno I RS-29 |
| Omloppsbana runt Jorden | |
| Banlutning | 33,24° |
| Omloppstid | 114,8 minuter |
| Apoapsis | 2 550 km |
| Periapsis | 358 km |
| Varv | 58 402 st |
| Egenskaper | |
| Massa | 13,97 kg |
| Dimensioner | Längd: 205,1 cm Diameter: 15,2 cm |
| Effekt | 60 watt |
Explorer 1 var den första amerikanska satelliten. Den sköts upp med en Juno I raket, från Cape Canaveral Air Force Station i Florida, den 1 februari 1958. Den sände data fram till den 23 maj 1958.
Den ritades, byggdes och skickades iväg på mindre än tre månader som direkt respons på dåvarande Sovjetunionens första satellit Sputnik 1.
Den hade instrument som mätte kosmisk strålning, mikrometeoriter och temperatur.
Omloppstiden runt jorden var 115 minuter, och avståndet från jordytan varierade från 358 till 2550 km.
Explorer 1 upptäckte Van Allen-bältet som fick sitt namn efter vetenskapsmannen som byggt mätinstrumentet för kosmisk strålning.
Referenser
Noter
- ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1958-001A. Läst 7 april 2020.
Se även
| ||||||||||
