Experimentalfältet

I dagens värld har Experimentalfältet fått ovanlig relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, har Experimentalfältet positionerat sig som ett ämne av obestridligt intresse. Genom historien har Experimentalfältet varit föremål för flera studier, debatter och reflektioner, vilket visar på dess relevans inom livets olika sfärer. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Experimentalfältet, och analysera dess utveckling över tid och dess inverkan idag. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de många perspektiv som finns kring Experimentalfältet, med syftet att erbjuda en panoramautsikt och berikande vision av detta ämne.

Fredrik Bloms hus, som numera innehåller Stockholms universitets centrala administration.

Experimentalfältet var Kungliga Lantbruksakademiens experiment- och försöksverksamhet på Norra Djurgården i Stockholm. Akademien grundades år 1811 av Karl XIII och flyttade snart delar av sin verksamhet till Frescati. Delar av den pågick där till 1960-talet då större delen av Experimentalfältet i stället blev Stockholms Universitets centrala campus. Flera av de äldre byggnaderna står fortfarande kvar.

1800-talet

På Experimentalfältet studerade man växtförädling, växtslag, odlingsmetoder, djurraser, utfodringssätt och nya redskap i syfte att förbättra det svenska jordbrukets avkastning. De nya rönen spreds genom undervisning, demonstrationer och publikationer samt via hushållningssällskap runt om i landet. Verksamhetens tillkomst tillskrivs ofta den blivande kung Karl XIV Johan, men även Abraham Niclas Edelcrantz, mönsterjordbrukare på Stora Skuggan i närheten, spelade en viktig roll.

Experimentalfältet kom att innefatta en framgångsrik plant- och trädskola, trädgårdsundervisning och en med tiden alltmer specialiserad och ambitiös jordbruksvetenskaplig verksamhet med odlings-, utfodrings- och rasförädlingsförsök. Experimentalfältet anlades vid Skeppsbroäng, Stockholm, som bestod av torra lövängar, fuktiga strandängar och mossar samt skogsmark. Föreståndaren för Experimentalfältet tilldelades en professur i lantbruksvetenskap och den första var Olof Carling. Åren 1856-69 förestods det av Alexander Müller.

1900-talet

Från 1907 drevs Experimentalfältet av myndigheten Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, som under 1930-talet successivt delades upp i flera organisationer.

Lantbruksakademien och Experimentalfältet var föregångare till Sveriges lantbruksuniversitet. På 1940-talet flyttades jordbruksforskningen till Ultuna lantbrukshögskola utanför Uppsala. Det dröjde dock till början av 1960-talet innan Experimentalfältets trädgårdsskola flyttades. Södra huset uppfördes för universitetets behov i Experimentalfältets södra ände mellan 1961 och 1971.

Se även

Externa länkar