I dagens värld har Experiment på människor i Nazityskland fått betydande relevans inom olika områden i det dagliga livet. Sedan dess inverkan på ekonomin, kulturen, politiken och samhället i allmänhet har Experiment på människor i Nazityskland blivit ett ämne för ständig debatt och en intressant plats för olika publik. Åsikterna om Experiment på människor i Nazityskland är varierande och ibland polariserade, vilket har lett till att man har behov av att analysera den ur olika perspektiv och med ett multidisciplinärt förhållningssätt. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och effekten av Experiment på människor i Nazityskland idag, såväl som dess relevans för framtiden.
I Nazityskland förekom många hänsynslösa experiment på försökspersoner, främst i koncentrationslägren och förintelselägren. Som försökspersoner användes bland andra judar, polacker, romer och sovjetiska krigsfångar.
I Auschwitz-Birkenau var lägerläkaren Josef Mengele ledande i flera typer av bisarra experiment, vilka utsatte fångarna för stort lidande och oftast ledde till döden. Bland annat försökte han omvandla judar till "arier", injicerade dödliga sjukdomar, och utsatte fångarna för högt eller lågt lufttryck. En annan läkare som utsatte koncentrationslägerfångar för sadistiska experiment var Carl Clauberg.
Efter andra världskriget gav Nürnbergrättegången och läkarrättegången stränga påföljder för experimenten, med dödsstraff och fängelse för flera officerare och läkare. Nürnbergkonventionen formulerades för att hindra en upprepning av liknande experiment.