I dagens värld är Ewald Hering ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Ewald Hering varit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess implikationer täcker olika områden, från vetenskap och teknik till kultur och politik. Genom historien har Ewald Hering satt en outplånlig prägel på mänskligheten, markerat milstolpar och revolutionerat olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska betydelsen av Ewald Hering, samt dess olika aspekter och dess inflytande på dagens samhälle.
Ewald Hering | |
![]() | |
Född | Karl Ewald Konstantin Hering 5 augusti 1834[1][2][3] Neugersdorf, Tyskland |
---|---|
Död | 26 januari 1918[1][2][4] (83 år) Leipzig |
Medborgare i | Kungariket Sachsen |
Utbildad vid | Leipzigs universitet ![]() |
Sysselsättning | Fysiolog, pedagog, universitetslärare |
Arbetsgivare | Leipzigs universitet Karlsuniversitetet |
Barn | Heinrich Ewald Hering (f. 1866) |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1902)[5] Graefe-medaljen (1906) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1911) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
Karl Ewald Konstantin Hering, född 5 augusti 1834 i Altgersdorf, Sachsen, död 26 januari 1918 i Leipzig, var en tysk fysiolog.
Hering blev 1862 docent i fysiologi i Leipzig, 1865 professor vid Josephsakademien i Wien, 1870 professor i Prag och 1895 i Leipzig. Han studerade särskilt synsinnets fysiologi och publicerade flera viktiga undersökningar över detta. Han utförde även en mängd andra undersökningar inom den allmänna nerv- och muskelfysiologin, blodomloppets och andningens fysiologi och även i dessa meddelat upptäckter av stor betydelse.
|