Euklidisk geometri

Idag är Euklidisk geometri ett ämne som har stor relevans i vårt samhälle. I åratal har det väckt intresse hos specialister och människor i allmänhet, på grund av dess många aspekter och dess inverkan på olika områden. Genom historien har Euklidisk geometri skapat debatt, kontroverser och i sin tur stora framsteg och innovationer. Det är ett ämne som inte lämnar någon oberörd och som fortsätter att utvecklas över tid. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Euklidisk geometri, analysera dess betydelse, dess implikationer och dess inflytande på vardagen. På så sätt kan vi bättre förstå vilken relevans Euklidisk geometri har i dagens samhälle.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Hjärnan ännu i mig vrides,
när jag tänker på Euklides
och på de trianglarna ABC och CDA.
Svetten ur min panna gnides
värre än på Golgata.

— Carl Michael Bellman

I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet. De geometriska teorier som inte bygger på parallellaxiomet kallas icke-euklidiska geometrier.

De olika teorierna ger olika sanningsvärden för vissa geometriska påståenden. I euklidisk geometri är det till exempel sant att vinkelsumman i en triangel alltid är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.

Den Euklidiska geometrin är den konventionella form av geometri som lärs ut i skolorna, eftersom den har otaliga praktiska tillämpningar. Man kan grovt göra följande uppdelning:

Se även

Referenser

  1. ^ Min Lefvernesbeskrifning i Sveriges nationallitteratur (1912), volym IV. Carl Mikael Bellman, Jakob Wallenberg.

Externa länkar

v • r
Geometrier