Eugène Fahlstedt

Temat för Eugène Fahlstedt är av yttersta vikt idag, eftersom det har stor inverkan på olika aspekter av vårt dagliga liv. Från Eugène Fahlstedt dyker det upp många debatter, kontroverser och framsteg, vilket gör det nödvändigt att fördjupa studien och förståelsen. Eugène Fahlstedt har fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker, yrkesverksamma och samhället i allmänhet, vilket har utlöst oändlig forskning, publikationer och relaterade evenemang. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Eugène Fahlstedt, och utforska dess implikationer, perspektiv och utmaningar idag.

Eugène Fahlstedt
Född6 september 1851[1]
Maria Magdalena församling[1], Sverige
Död8 maj 1935[1][2] (83 år)
Danderyds församling[1][2], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningMusikvetare, författare[1]
Gift medogift[1]
SläktingarAmalia Fahlstedt (syskon)
Redigera Wikidata

Frans Eugène Fahlstedt, född 6 september 1851 i Stockholm, död den 8 maj 1935 i Djursholm, var en svensk skriftställare, bror till Amalia Fahlstedt och morbror till Elsa Beskow.

Fahlstedt blev student vid Uppsala universitet 1869, var sedan läroverkslärare 1875–1882, och tillhörde från 1883 redaktionen för Nordisk familjebok, där han från 1906 ledde illustrationsavdelningen och 1923 blev en av verkets redaktörer. Hans encyklopediska författarskap omfattade i andra upplagan ("Uggleupplagan") främst musikteori och musikhistoria samt biografier.

Han var musikrecensent 1892–1903 i Vårt land och 1903–1906 i Svenska Dagbladet. Åren 1891–1900 var han sekreterare i Filharmoniska sällskapet i Stockholm. Han översatte bland annat August Strindbergs Inferno och Legender (från franska originalmanuskripten) och samme författares Tschandala (från danska originalet).

Källor

Noter

Externa länkar