Numera är Eugène Brieux ett ämne på allas läppar. Oavsett om det beror på sin historiska relevans, dess inverkan på samhället eller dess inflytande i dagens värld, har Eugène Brieux blivit en intressant plats för forskare, akademiker och allmänheten. I den här artikeln kommer vi att utforska detta ämne på djupet från olika perspektiv och analysera dess ursprung, utveckling och konsekvenser inom olika områden. Vidare kommer vi att försöka ge en fullständig och detaljerad översikt av Eugène Brieux, med både positiva och negativa aspekter. Utan tvekan är Eugène Brieux ett fascinerande ämne som väcker mångas nyfikenhet och vi är säkra på att informationen vi kommer att presentera här kommer att vara av stort intresse för våra läsare.
Eugène Brieux | |
![]() Eugène Brieux, 1923. | |
Född | 19 januari 1858[1][2][3] Paris gamla åttonde arrondissement, Frankrike |
---|---|
Död | 6 december 1932[1][2][3] (74 år) Nice |
Begravd | cimetière du Grand Jas |
Medborgare i | Frankrike |
Sysselsättning | Journalist, dramatiker, författare[4] |
Befattning | |
Stol nummer 22 i Franska akademien (1909–1932)[5] | |
Utmärkelser | |
Storofficer av Hederslegionen (1929)[6] | |
Redigera Wikidata |
Eugène Brieux, född 19 januari 1858 och död 6 december 1932, var en fransk dramatiker.
Brieux var ursprungligen journalist, men började omkring 1890 under inflytande av André Antoine och hans Théâtre libre att skriva för teatern. Brieux var som dramtiker till formen naturalist, men samtidigt starkt samhällskritisk i sina berättelser. Bland hans pjäser märks Ménages d'artistes (1890), Blanchette (1892), Les bienfaiteurs (1897), L'école des bellemères (1898), La robe rouge (1900), Maternité (1903), Les hannetons (1906), Simone (1908), La foi (1912), La femme seule (1913), Les américains chez nous (1920), samt Trois bons amis (1921). Brieux var från 1909 medlem av Franska akademien.
|