Etiopiens administrativa indelning
Idag är Etiopiens administrativa indelning ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Under lång tid har Etiopiens administrativa indelning varit föremål för studier och analys, vilket genererat olika perspektiv och åsikter i frågan. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i ämnet Etiopiens administrativa indelning, ta upp dess mest relevanta aspekter och erbjuda en bred och berikande vision av det. Etiopiens administrativa indelning är ett ämne som avsevärt påverkar människors liv, och det är därför det är viktigt att närma sig det från olika vinklar för att förstå det i sin helhet. Längs dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Etiopiens administrativa indelning, och försöka erbjuda en objektiv och komplett vision som uppmanar våra läsare till reflektion och analys.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Etiopiens administrativa indelning som den ser ut idag skapades 1996, då de 13 tidigare provinserna avskaffades. De 13 provinserna var i många fall kopplade till historiska regioner, och de används fortfarande ibland som geografiska referenser i informella sammanhang. Provinserna ersattes av nio regioner (kililoch) som i stora drag följde de etniska skiljelinjerna i landet, samt två städer med särskild status (Addis Abeba och Dire Dawa). Sedan 2020 har antalet regioner ökat till tolv efter att regionerna Sidama, Sydvästetiopiska folkens region (SWEPR), Centrala Etiopien och Södra Etiopien bildats genom utbrytningar ur regionen Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch. Regionerna har stort självstyre och kan själva stifta lagar. De har dessutom grundlagsstadgad rätt att bryta sig ur Etiopien.
Regionerna, eller delstaterna, är i sin tur indelade i 68 zoner. Zonerna delas in i 556 distrikt (woreda), som i sin tur delas i kebele.
Under kejsardömet, före andra världskriget, var Etiopien indelat i kungadömen med visst självstyre.
Regioner
- Afar
- Amhara
- Binshangul Gumuz
- Centrala Etiopien (bildad 2023)
- Gambela Hizboch
- Harari
- Oromiya
- Sidama (bildad 2020)
- Somali
- Sydvästetiopiska folkens region (bildad 2021)
- Södra Etiopien (bildad 2023)
- Tigray
Städer med särskild status:
Tidigare regioner
- Ye Debub Biheroch Bihereseboch na Hizboch (”De södra nationernas, nationaliteternas och folkens region”, upplöst 2023)
Provinser 1942–1995
Se även
- ISO 3166-2:ET, ISO 3166-2-koden för Etiopien
Källor
- ^ ”Etiopien – Politiskt system”. Landguiden. Utrikespolitiska institutet (UI). Arkiverad från originalet den 5 maj 2024. https://web.archive.org/web/20240505033820/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/etiopien/politiskt-system/. Läst 5 maj 2024.
Externa länkar
| |||||||||||||
| ||||||||