Ernst Reuter

I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Ernst Reuter, fördjupa oss i dess betydelse idag och dess relevans över tid. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att analysera de många aspekterna av Ernst Reuter och dess inflytande inom olika områden, såsom kultur, ekonomi, politik och det dagliga livet. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka hur Ernst Reuter har utvecklats och anpassats till förändringarna i den moderna världen, och hur det fortsätter att vara ett ämne av intresse och debatt idag. Genom detaljerad och kritisk analys försöker denna artikel belysa de många aspekterna av Ernst Reuter och dess implikationer för nutid och framtid.

Ernst Reuter
FöddErnst Rudolf Johannes Reuter
29 juli 1889[1][2][3]
Åbenrå[4], Danmark
Död29 september 1953[2][3][5] (64 år)
Västberlin[4]
BegravdWaldfriedhof Zehlendorf
Medborgare iTyskland
Utbildad vidPhilipps-Universität Marburg
SysselsättningPolitiker, universitetslärare
Befattning
Ledamot av Berlins stadsförsamling (1921–1926)[4]
Ledamot av Weimarrepublikens riksdag (1932–1933)[4]
Berlins regerande borgmästare (1948–1953)[6][7]
Ledamot av Berlins stadsförsamling (1949–1950)[4]
Ledamot av Berlins representanthus (1951–1953)[4]
ArbetsgivareAnkara universitet
Politiskt parti
SPD (–)[4]
Tysklands kommunistiska parti (–)[4]
Tysklands oberoende socialdemokratiska parti[4]
SPD (–)[4]
MakaHanna Reuter
BarnHarry Reuter (f. 1921)[8]
Edzard Reuter (f. 1928)
FöräldrarWilhelm Reuter
Redigera Wikidata
Bild av Ernst Reuter på ett tyskt frimärke.

Ernst Rudolf Johannes Reuter, född 20 juli 1889 i Apenrade, Nordschleswig (idag del av Danmark), död 29 september 1953 i Berlin, tysk politiker (socialdemokrat), regerande borgmästare i Berlin (Västberlin) 1948–1953.

Biografi

Reuter gick med i partiet SPD 1912. Han hamnade i rysk krigsfångenskap under första världskriget varpå han efter revolutionen började arbeta för bolsjevikerna. Han blev sedan folkkommissarie i området där volgatyskarna bodde i Saratov. 1919–1922 var han medlem i Tysklands kommunistiska parti innan han uteslöts och återgick via Tysklands oberoende socialdemokratiska parti till SPD. Han utsågs till trafikminister i Berlin 1926. 1931 utsågs han till borgmästare i Magdeburg. Han avsattes av nazisterna och satte två gånger i häkte i koncentrationsläger innan han 1935 gick i exil i Turkiet.

Ernst Reuter blev 1948 Berlins första borgmästare efter kriget, men erkändes inte av Sovjetunionen och blev följaktligen borgmästare för de tre västsektorerna – Västberlin. Samtidigt var Reuter en av Tysklands ledande socialdemokrater efter kriget. Reuter blev mycket populär som borgmästare och var bl.a. borgmästare under Berlinblockaden. År 1949 utnämndes han till hedersdoktor vid Freie Universität Berlin.[9] Ernst-Reuter-Platz i Berlin är uppkallad efter honom.

Reuters son Edzard Reuter var 1987–1995 styrelseordförande för Daimler-Benz.

Referenser

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ernst-Reutertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w64g4h3z, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 29824290, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 218, ISBN 978-3-9803303-4-3.
  5. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 2034042, läst: 9 oktober 2017.
  6. ^ Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 219, ISBN 978-3-9803303-4-3.
  7. ^ läs online, www.berlin.de , läst: 2 november 2018.
  8. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läs online.
  9. ^ ”Persönlichkeiten”. Freie Universität Berlin. http://www.fu-berlin.de/universitaet/leitbegriffe/persoenlichkeiten/. Läst 11 november 2013. 
Auktoritetsdata