Ernst Ellberg

I dagens artikel ska vi analysera betydelsen av Ernst Ellberg i vårt nuvarande samhälle. Ernst Ellberg är ett ämne som har fått stor relevans de senaste åren och genererat debatt och kontroverser inom olika områden. Genom historien har Ernst Ellberg varit grundläggande i människors liv och påverkat deras sätt att tänka, handla och förhålla sig till sin omgivning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Ernst Ellberg, från dess inverkan på kultur och samhälle till dess roll i personlig och professionell utveckling. Dessutom kommer vi att undersöka de etiska och moraliska konsekvenserna av Ernst Ellberg, såväl som dess potential att generera positiva förändringar i världen. Utan tvekan är Ernst Ellberg ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion, så vi hoppas att denna artikel fungerar som en startpunkt för att fördjupa dess studie och förståelse.

Ernst Ellberg
Född11 december 1868[1][2]
Söderhamns församling[1][3], Sverige
Död14 juni 1948[1][2] (79 år)
Engelbrekts församling[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Musikhögskolan i Stockholm
SysselsättningKompositör[2][1], kammarmusiker[3], violinist[1], musikpedagog[2], violast
Utmärkelser
Vasaorden
Redigera Wikidata

Ernst Henrik Ellberg, född 11 december 1868 i Söderhamn, död 14 juni 1948 i Stockholm,[5] var en svensk tonsättare.

Ellberg erhöll Statens tonsättarstipendium 1894-96 och studerade komposition för Joseph Dente och violin för Johan Lindberg vid Musikkonservatoriet i Stockholm. Under åren 1887–1905 var han altviolinist i Kungliga Hovkapellet. År 1904 efterträdde han Dente och undervisade vid konservatoriet i komposition, kontrapunkt och instrumentation fram till 1933, därefter i tio år i instrumentation för militärmusiker.

Ellberg blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1912 och utnämndes 1916 till professor vid konservatoriet. Åren 1921–38 var han knuten till Musikaliska akademiens läroverks styrelse.

Han undervisade bland andra Lars-Erik Larsson och Dag Wirén.

Kompositioner (urval)

  • Stråkkvartett i Ess-dur (1890), debutverket.
  • Introduktion och fuga för stråkorkester i C-dur (1891)
  • Uvertyr i f-moll (1892)
  • Stråkkvintett i F-dur (1895)
  • Symfoni i D-dur (1896)
  • balett En sommaridyll, (1898), uppförd på Kungliga Teatern 1899
  • Vårbrytning för orkester (1906)
  • balett Askungen, (1906), uppförd på Kungliga Teatern 1907
  • Dikt av Filip Tammelin, tonsatt; Hell, Sverige!, ”i anledning af Bondetåget till Stockholm den 6. Febr. 1914” (1914)
  • Festmarsch i A-dur, Expectant (1938)
  • opera Rassa, byggd på same-motiv, prisbelönt 1947, aldrig uppförd


Källor

Noter

  1. ^ Ernst Henrik Ellberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16007, läs online.
  2. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.
  3. ^ Sveriges folkräkning 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 1 mars 2018, ”Ellberg, Ernst Henrik / Lagerbärsträdet N:o 34 / Kunglig Kammarmusiker”.
  4. ^ Ellberg, ERNST HENRIK, Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 november 2017.
  5. ^ Sveriges dödbok 1947-2006, CD-ROM v 4.00, Sveriges Släktforskarförbund (2007)

Vidare läsning

Externa länkar

Auktoritetsdata