I dagens värld har Erna Zelmin-Ekenhem blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av människor. Från experter på området till amatörer, Erna Zelmin-Ekenhem har fångat mångas uppmärksamhet och har etablerat sig som ett relevant och oundvikligt ämne inom livets olika sfärer. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess påverkan på vardagen, har Erna Zelmin-Ekenhem genererat en ständig debatt och har motiverat experter att fördjupa sig i dess studie. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Erna Zelmin-Ekenhem och diskutera dess betydelse i det aktuella sammanhanget.
Erna Zelmin-Ekenhem | |
Född | 7 juli 1960 Hässelby församling i Stockholms stad, Sverige |
---|---|
Nationalitet | ![]() |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Generaldirektör för Rättsmedicinalverket och Arbetsmiljöverket |
Befattning | |
Generaldirektör för Arbetsmiljöverket (2014–)[1] | |
Redigera Wikidata |
Erna Elisabeth Zelmin-Ekenhem, född Zelmin 7 juli 1960 i Hässelby församling i Stockholms stad,[2] är en svensk jurist och ämbetsman.
Zelmin-Ekenhem var anställd hos Näringsfrihetsombudsmannen och vid Svenska Kommunförbundet, och därefter från 1992 i Regeringskansliet. Hon tjänstgjorde först vid Justitiedepartementet innan hon 1999–2007 var expeditions- och rättschef vid Socialdepartementet. Den 1 mars 2007 tillträdde hon posten som generaldirektör vid Rättsmedicinalverket.[3] Sedan den 29 september 2014 är hon generaldirektör för Arbetsmiljöverket[4] och efterträdde därvid Mikael Sjöberg.[5]