Erik Wettergren

I dagens värld är Erik Wettergren ett ämne som väcker stort intresse och debatt i samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen har Erik Wettergren fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. När tekniken går framåt och trenderna förändras har Erik Wettergren blivit ett hett ämne som aldrig slutar generera rubriker i media. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Erik Wettergren, dess utveckling över tid och dess relevans i den samtida världen.

Erik Wettergren
Född16 april 1883
Död10 juli 1961 (78 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningManusförfattare
MakaEllen Nisser
(g. 1908–1924)
Gertrud Pålson-Wettergren
(g. 1925–)
FöräldrarCarl Wettergren
SläktingarAnna Wettergren-Behm (syskon)
Ingeborg Wettergren (syskon)
Utmärkelser
Honoris causa
Redigera Wikidata

Karl Erik Wilhelm Fredrik Wettergren, född 16 april 1883 i Arboga, död 10 juli 1961 i Stockholm, var en svensk museiman och teaterman.[1]

Biografi

Wettergren blev 1905 amanuens vid Uppsala konstmuseum,[2] filosofie kandidat 1908 och 1909 amanuens vid Nationalmuseum. År 1911 engagerades han vid Intima Teatern i Stockholm. Han var 1911–1913 tjänstledig från amanuenstjänsten för att där vara skådespelare.[3]

Erik Wettergren gjorde en betydande insats för svensk konstindustri som sekreterare i Svenska Slöjdföreningen 1913–1918. År 1916 blev han amanuens vid de kungliga konstsamlingarna och 1918 intendent vid Nationalmuseum i Stockholm. Han var bland annat en drivande kraft för Hemutställningen 1917. År 1920 blev han föreståndare för konstslöjdsavdelningen.

Han var chef för konsthantverksavdelningen vid Nationalmuseum 1920–1928 och 1934–1942. Åren 1942–1950 var han museichef och överintendent för Nationalmuseum.

År 1945 stod han som Nationalmuseums chef, tillsammans med bland annat förste intendenten vid Nationalmuseum, dåvarande fil.dr., senare professor Carl Nordenfalk (1907–1992), i spetsen för Nationalmuseums epokgörande utställning God konst i hem och samlingslokaler, som Nationalmuseum anordnade tillsammans med en rad folkrörelser. Utställningen skulle bli upptakten till en blomstringstid för den svenska efterkrigskonsten. År 1950 inledde han en intensifierad utställningsverksamhet.

Wettergren, som hade skådespelarbakgrund, var under perioden 1928–1934 chef för Kungliga Dramatiska Teatern, där han lät uppföra verk av moderna amerikanska och franska dramatiker.[4] Han introducerade också de moderna programblad som fortfarande tas fram till varje föreställning.[5] År 1950 blev Wettergren också konstnärlig och typografisk rådgivare vid Esseltekoncernen.

Wettergren promoverades till filosofie hedersdoktor vid Stockholms högskola 1950. Han var reservofficer vid Första livgrenadjärregementet, och blev underlöjtnant 1905 och löjtnant 1915.[2] Förutom katalogarbeten och uppsatser om konst och konstindustri i svenska och utländska tidskrifter utgav han monografin Reinhold Norstedt (1914) och Georg von Rosens konst (1919).

Familj

Erik Wettergren var gift första gången 1908–1924 med Ellen Nisser (1885–1959),[6] som var dotter till bruksägaren Martin Nisser, och andra gången från den 5 oktober 1925 med operasångerskan Gertrud Pålson-Wettergren. I första giftet var han far till journalisten Gunilla Wettergren-Skawonius, gift med Sven Erik Skawonius. I andra giftet hade han dottern Margareta Wettergren (1928–2003), gift först med Berndt Stackelberg och sedan med Kit Colfach samt mor till Ewa Stackelberg.

Erik Wettergren var son till läkaren Carl Wettergren samt bror till textilkonstnären Anna Wettergren-Behm (1877–1938) och textilkonstnären Ingeborg Wettergren (1878–1960).[7] Han är begraven i sin familjegrav på Arboga gamla kyrkogård.[8]

Filmmanus kortfilmer

  • 1946 – Möte med konsten
  • 1946 – Vi behöver konsten

Teater

Roller

År Roll Produktion Regi Teater
1911 Andrea Balbli Renässans
Holger Drachmann		 Knut Michaelson Intima teatern[9]
Yori Det ingen vet
Theodor Wolff		 Emil Grandinson Intima teatern[10]
1912 Rococo
Harald Molander		 Intima teatern[11]
Ingenjören Aftonstjärnan
Hjalmar Söderberg		 Intima teatern[12]
Bobby Gilbey Fannys första stycke
George Bernard Shaw		 Gustaf Collijn Intima teatern[13]
Ett lyckligt äktenskap
Peter Nansen		 Intima teatern[14]
Gamla herrgården
Fredrik Nycander		 Emil Grandinson Intima teatern[15]
Silman Segraren
Ernst Didring		 Emil Grandinson
Knut Michaelson		 Intima teatern[16]
Fray Bernardo Filip II
Emile Verhaeren		 Knut Michaelson Intima teatern[17]
1913 William Murdock Eldskärmen
Alfred Sutro		 Knut Michaelson Intima teatern[18]
Schutz Fästningen faller
Sacha Guitry		 Knut Michaelson Intima teatern[19]
Ferrand Vildfåglar
John Galsworthy		 Knut Michaelson Intima teatern[20]

Källor

  1. ^ Wettergren, Erik i Vem är det 1957
  2. ^ Wettergren, Erik i Vem är det 1925
  3. ^ ”Erik Wettergren och Gertrud Pålson-Wettergren”. Kungliga biblioteket. https://arken.kb.se/SE-S-HS-L236. Läst 13 april 2020. 
  4. ^ NE, Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, 1996, Nittonde bandet, sidan 398. ISBN 91-7024-620-3
  5. ^ ”Dramaten och programhäftena del II”. www.dramaten.se. https://www.dramaten.se/kronlunds-kronika/dramaten-och-programhaftena-del-ii. Läst 8 april 2025. 
  6. ^ Avliden som Ahlberg. Källa: Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  7. ^ NE, Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker, 1996, Nittonde bandet, sidan 398. ISBN 91-7024-620-3.
  8. ^ ”Wettergren, Karl Erik Vilhelm Fredrik”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/1cf1c9b9-1777-4e3f-ac95-5a0884981a50. Läst 18 juni 2023. 
  9. ^ ”Den nya Intima teatern öppnar sina portar i afton”. Dagens Nyheter: s. 6. 23 september 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-09-23/14860/6. Läst 2 april 2016. 
  10. ^ Bo Bergman (20 oktober 1911). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-10-20/14887/7. Läst 27 maj 2016. 
  11. ^ Bo Bergman (2 januari 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1912-01-02&toPublicationDate=1912-01-02. Läst 28 maj 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (8 mars 1912). ”Premiären på Intima teatern: Hjalmar Söderbergs pjäs en succès”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-03-08/15023/6. Läst 28 maj 2016. 
  13. ^ Bo Bergman (10 april 1912). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-10/15053/8. Läst 28 maj 2016. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 6. 27 april 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-04-27/15070/6. Läst 28 maj 2016. 
  15. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 12. 12 maj 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-05-12/15085A/8. Läst 28 maj 2016. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 21 september 1912. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-09-21/15214/7. Läst 28 maj 2016. 
  17. ^ Bo Bergman (16 oktober 1912). ”Intima teatern: 'Filip II'”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1912-10-16/15239/9. Läst 28 maj 2016. 
  18. ^ ”Eldskärmen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF29355&pos=36. Läst 13 maj 2016. 
  19. ^ tidning=Dagens Nyheter ”Teater, konst, litteratur”. 6 februari 1913. s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1913-02-06/15348/6 tidning=Dagens Nyheter. Läst 2 april 2016. 
  20. ^ ”Premiären av 'Vildfåglar' på Intima teatern i går”. Dagens Nyheter: s. 1. 23 april 1913. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1913-04-23/15421/1. Läst 13 maj 2016. 

Externa länkar

Auktoritetsdata