I dagens värld har Erik Ros blivit ett allt mer relevant ämne av intresse. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Erik Ros fått en aldrig tidigare skådad betydelse i det moderna samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Erik Ros varit föremål för studier, debatt och intresse av olika samhällsaktörer. I den här artikeln kommer vi att utforska relevansen och implikationerna av Erik Ros i olika aspekter av våra dagliga liv, från dess inflytande på ekonomin till dess inverkan på kultur och mellanmänskliga relationer. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka de olika aspekterna av Erik Ros och dess roll i att forma världen idag.
Erik Ros | |
![]() Erik Ros (till vänster) tillsammans med Uno Sandén (mitten) och biskop Manfred Björkquist vid Korum i Polishuset på Kungsholmen. | |
Född | Axel Karl Erik Ros[1] 1 september 1896[1][2] Rämmens församling[1], Sverige |
---|---|
Död | 30 september 1969[1][2] (73 år) Vällingby kyrkobokföringsdistrikt[1], Sverige |
Begravd | Råcksta begravningsplats[2] |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet ![]() |
Sysselsättning | Jurist |
Befattning | |
Underståthållare (1959–1963) | |
Redigera Wikidata |
Axel Karl Erik Ros, född 1 september 1896 i Rämmen, död 30 september 1969, var en svensk jurist och ämbetsman.
Ros avlade juris kandidatexamen i Uppsala 1920. Han gjorde därefter tingstjänstgöring och blev extra ordinarie länsnotarie i Örebro län 1923. Han blev tillförordnad landsfogde där 1924, landsfogde i Kalmar län 1927 och i Värmlands län 1930. Han hade särskilda uppdrag som tillförordnad landsfogde i Västernorrlands län 1931 och blev tillförordnad statspolisintendent 1932. Erik Ros var polismästare i Stockholm 1937–1959 och underståthållare 1959–1963.
Han gifte sig 1930 med Dagmar Falk (1905–1988), dotter till landshövdingen John Falk.
Erik Ros ligger begravd på Råcksta begravningsplats.