Erik Lindeberg
I den moderna världen har Erik Lindeberg fått oöverträffad relevans inom olika samhällsområden. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på kultur och politik har Erik Lindeberg blivit ett ämne av ständigt intresse för människor i alla åldrar och bakgrunder. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika dimensionerna av Erik Lindeberg, analysera dess utveckling över tid och dess inverkan på världen idag. Från dess ursprung till dess relevans idag har Erik Lindeberg satt en outplånlig prägel på mänsklighetens historia, och dess närvaro fortsätter att forma vårt samhälles gång.
| Erik Lindeberg | |
| Född | 15 augusti 1889[1] Gävle, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 oktober 1967[1] (78 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Ämbetsman |
| Befattning | |
| Landshövding i Blekinge län (1942–1948) Generaldirektör för Arbetsmarknadsstyrelsen (1947–1948) Generaldirektör (1948–1953) | |
| Utmärkelser | |
| Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (1954) | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Fredrik Leopold Lindeberg, född 15 augusti 1889 i Gävle,[3] död 20 oktober 1967 i Engelbrekts församling i Stockholm,[4] var en svensk ämbetsman.
Lindeberg var landshövding i Blekinge län 1942–1948. Därefter var han generaldirektör, först för arbetsmarknadsstyrelsen mellan 1947 och 1948 sedan för lantbruksstyrelsen.[3]
Han var Föreningen för Samhällsplanerings förste ordförande. Erik Lindeberg är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]
Utmärkelser
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 18 november 1954.[6]
Referenser
- ^ Erik F L Lindeberg, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10489.
- ^ ”Blekinge museums fotoarkiv.”. http://blm.kulturhotell.se/items/show/77124. Läst 10 januari 2017.
- ^ Lindeberg, Erik i Vem är Vem?: Stor-Stockholm (andra upplagan, 1962)
- ^ Lindeberg, Erik i Vem är det 1969
- ^ ”Lindeberg, Erik Fredrik Leopold”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/e5fab093-9eee-46df-a806-74b9a2abc319. Läst 17 augusti 2023.
- ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 12 (1950–1959), p. 117, digital avbildning.