I dagens värld har Erik Hahr blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på populärkulturen, har Erik Hahr fångat uppmärksamheten hos både experter och fans. Med ett växande antal studier och debatter som tar upp dess betydelse har Erik Hahr positionerat sig som ett centralt ämne i samtida diskurs. När vi går in i en allt mer globaliserad och uppkopplad värld, verkar relevansen av Erik Hahr öka, vilket drar till sig uppmärksamhet från individer från olika områden och discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta dimensionerna av Erik Hahr och dess inverkan på olika aspekter av dagens samhälle.
Erik Hahr | |
![]() Erik Hahr, 1938. | |
Född | 17 december 1869[1] eller 7 december 1869[2] Dingtuna[3], Sverige |
---|---|
Död | 12 oktober 1944[1][2] Engelbrekts församling, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Arkitekt[1] |
Släktingar | August Hahr (syskon) Clara Hahr (syskon) Mattis Hahr-Grundell (syskon) |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Erik Hahr, född 7 december 1869 i Dingtuna socken i Västmanland[4], död 12 oktober 1944 i Engelbrekts församling i Stockholm, var en svensk arkitekt och stadsplanerare. Han var stadsarkitekt i Västerås 1909–1935. Han var bror till August Hahr.
Hahr, vars far var länsagronom, genomgick Tekniska skolan i Stockholm 1888-91 och var anställd hos Agi Lindegren och Fredrik Lilljekvist 1894–1898. Hahr drev sin en egen arkitektverksamhet etablerad 1897 i Stockholm och gjorde sig ett namn genom sin omsorg om stadsmiljön. Hans byggnader uppfördes oftast i tegel och skapade därigenom ett sammanhang med arkitekturen i den gamla staden.
Bland hans verk märks ASEA:s Mimerverkstad (1911–1915) och huvudkontor (1916–1917)[5]. På Lidingö blev han anlitad av Gustaf Dalén att rita både Dalénfamiljens privatvilla, Villa Ekbacken (1912) samt AGA:s arbetarbostäder i Bergsätra (1914). Erik Hahr gestaltade villan och bostadsbyggnaden i samma tunga stenarkitektur. Båda är uppförda i tegel som är slammat med ett tunt putslager i gulvit kulör som ger lyster åt fasaden.[6]
Erik Hahr ritade också Hovdestalund kyrkogård i Västerås (1919–1924) och ledde ett flertal restaureringsprojekt, bland annat Rytterns kyrka (1915). Bland hans verk märks också flera ritningar av kraftverk, däribland Lilla Edets Kraftverk (1926) och Krångede (1936). Erik Hahr brukar bedömas som en av sin generations bästa arkitekter genom en säker hantering av material och hantverk. Hahrska gymnasiet i Västerås är uppkallat efter honom.
Han var gift med Clara Emilia Rossander och de hade en dotter som hette Ingegerd.