I dagens värld har Erik Gyllenstolpe blivit ett relevant ämne av intresse inom olika områden. Från vetenskap till kultur har Erik Gyllenstolpe påverkat samhället avsevärt och genererat debatter, forskning och djupa reflektioner. Med en global räckvidd har Erik Gyllenstolpe fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, och blivit en avgörande punkt för diskussion och analys inom den akademiska, sociala, politiska och ekonomiska sfären. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Erik Gyllenstolpe, och ta upp dess innebörd, implikationer och konsekvenser i olika sammanhang.
Erik Gyllenstolpe | |
![]() | |
Född | 18 april 1894 Filipstad, Sverige |
---|---|
Död | 19 juli 1954 (60 år) Karlstad, Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Sysselsättning | Tiokampare |
Redigera Wikidata |
Erik Gyllenstolpe | ||
Friidrott | ||
Svenska mästerskap | ||
---|---|---|
Brons | 1919 | Femkamp |
Silver | 1920 | Femkamp |
Brons | 1916 | Tiokamp |
Silver | 1919 | Tiokamp |
Brons | 1920 | Tiokamp |
Guld | 1921 | Tiokamp |
Silver | 1922 | Tiokamp |
Brons | 1927 | Tiokamp |
Karl Johan Axel-Erik Gyllenstolpe, född 18 april 1894 i Filipstad, död 19 juli 1954 i Karlstad,[1] var en svensk friidrottare (mångkamp). Han tävlade inom landet för klubben Gefle SGF. Vid OS i Antwerpen 1920 kom han på åttonde plats i tiokamp och blev utslagen i femkamp. Han vann SM i tiokamp år 1921. Han var son till fastighetsmäklaren i Filpstad Erik Gyllenstolpe och Julia Åhlquist. Efter sin idrottskarriär var han verksam som tidningsman, först som redaktör och ansvarig utgivare för tidningen Västra Värmland i Säffle och från 1947 som korrekturchef på Nya Wermlands-Tidningen.