I dagens värld är Erik Geijer fortfarande ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om vi pratar om betydelsen av Erik Geijer i det moderna samhället, eller inflytandet av Erik Geijer i våra dagliga liv, så går det inte att förneka vilken inverkan det har på våra liv. Med tidens gång har Erik Geijer utvecklats och fått nya dimensioner och blivit ett ämne för debatt och diskussion inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Erik Geijer och analysera dess relevans i dagens värld.
| Erik Geijer | |
| Född | 17 december 1883 |
|---|---|
| Död | 3 maj 1959 (75 år) |
| Begravd | Karlstads västra kyrkogård[1] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Domare |
| Befattning | |
| Justitieombudsmannen (1925–1929) Justitieråd i Högsta domstolen (1929–1950) | |
| Redigera Wikidata | |
Erik Gustaf Geijer, född 17 december 1883 i Ransäter, Värmlands län, död 3 maj 1959 i Lidingö,[2] var en svensk jurist.
Geijer blev juris utriusque kandidat vid Uppsala universitet 1907, assessor i Svea hovrätt 1915, hovrättsråd 1920 och revisionssekreterare 1924. Han var justitieombudsman (JO) 1925–1929, justitieråd 1929–1950 samt ledamot av Lagrådet 1934–1936 och 1948–1950.
Han är begravd på Västra kyrkogården i Karlstad.[3]