Erik Arrhén
I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Erik Arrhén på djupet, analysera dess betydelse i det aktuella sammanhanget och dess inflytande på olika aspekter av samhället. Genom historien har Erik Arrhén spelat en avgörande roll i människors liv, deras utveckling och utveckling. Från dess ursprung till nutid har Erik Arrhén varit föremål för debatt, studier och intresse av experter och fans. Genom denna artikel kommer vi att försöka belysa de olika aspekterna relaterade till Erik Arrhén, och undersöka dess inverkan på kultur, ekonomi, politik och andra områden i det dagliga livet.
| Erik Arrhén | |
 | |
| Född | 24 november 1899[1][2] Kristbergs församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 3 september 1958[1][2] (58 år) Uddevalla församling[1][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Politiker[1], lektor[1] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Västra Götalands läns västra valkrets (1943–1958)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Högerpartiet[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Carl Erik Arrhén, född 24 november 1899 i Kristbergs församling, Östergötlands län, död 3 september 1958 i Uddevalla församling, Göteborgs och Bohus län, var en svensk lektor och politiker (Högerpartiet).
Arrhén avlade studentexamen i Västerås 1919 och skrevs året efter in som student vid Uppsala universitet. Han blev filosofie doktor 1929 och filosofie magister 1937. Han var ordförande i studentföreningen Heimdal 1928.
Arrhén var lektor i Haparanda från 1939 och i Uddevalla från 1940. Arrhén har bland annat utgett Den tyska parlamentarismens utveckling under kejsardöme och riksrepublik (1929, hans doktosavhandling). Han var redaktör för Nationell Tidning 1929-33 och Ungsvensk Lösen 1934-37.[3]
Arrhén gjorde också åtskilligt, för att lyfta fram den svenska konservatismen. Här märks bland annat introduktioner till unghögern, Vitalis Norström och Pontus Fahlbeck.[4]
Som politiker var Arrhén ledamot av riksdagens första kammare 1943-1958.
Erik Arrhén gifte sig 1934 med Margareta Bæckström och de fick tre barn.
Källor
- Arrhén, Erik i Vem är det 1957
- Tidens kalender 1945, Tidens förlag, Stockholm: 1944, sid. 147.
Noter
- ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 4, 1985, s. 59, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfR-A, läst: 7 januari 2022.
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 17 oktober 2022.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140716135729/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/0405_0406-0075.jpg. Läst 15 juli 2014.
- ^ ”Libris”. http://libris.kb.se/hitlist?q=erik+arrh%C3%A9n&r=;pers:(Arrh%C3%A9n+Erik+1899+1958)&p=1&f=simp&g=&s=r&t=v&m=10&d=libris.
|