I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Enckes komet, utforska dess ursprung, evolution och relevans i dagens samhälle. Från dess första framträdande till dess inverkan idag har Enckes komet spelat en grundläggande roll i olika aspekter av människors dagliga liv. Under de kommande raderna kommer vi att på djupet analysera de olika infallsvinklarna från vilka vi kan närma oss Enckes komet, i syfte att belysa dess betydelse och inflytande på samhället. Följ med oss på denna resa för att upptäcka allt du behöver veta om Enckes komet.
Enckes komet | |
![]() Enckes komet | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | P. Méchain |
Upptäcktsplats | Paris |
Upptäcktsdatum | 17 januari 1786 |
Beteckningar | |
Officiell beteckning | 2P/Encke |
Alternativnamn | 1786 I, 1795, 1805, 1819 I, 1822 II, 1825 III, 1829, 1832 I, 1835 II, 1838, 1842 I, 1845 IV m.fl. |
Uppkallad efter | Johann Franz Encke |
Kometkategori | Encke-typ, Kortperiodisk |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 1 augusti 2008 | |
Aphelium | 4,0953827 AU 612 660 530 km |
Perihelium | 0,33863084 AU 50 658 453 km |
Halv storaxel | 2,2170068 AU 331 659 500 km |
Excentricitet | 0,84725764 |
Siderisk omloppstid | 1 205,7269 d (3,30 år) |
Medelanomali | 140,23417° |
Inklination | 11,76592° |
Longitud för uppstigande nod | 334,55699° |
Periheliumargument | 186,50859° |
Förra perihelium | 25 juni 2020 |
Nästa perihelium | 22 oktober 2023[3] |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 4,8[2] km |
Siderisk rotationsperiod | 11,079[2] h |
Skenbar magnitud | 6,5[1] max 2003 |
Absolut magnitud (H) | 17,2[2] (kärnan) |
Enckes komet, officiell beteckning 2P/Encke, är en periodisk komet, uppkallad efter Johann Franz Encke. Han var astronomen som ägnat mycken möda åt att kalkylera kometens bana och upptäckaren Pierre François André Méchain fick för ovanlighets skull stå tillbaka vid namngivningen. Som dess officiella beteckning anger var Enckes komet den andra kometen, efter Halleys komet, som identifierades som periodisk. Den har en ovanligt kort omloppstid på endast 3,30 år. Andra kometer med liknande omloppsbanor kallas att de är av Encke-typ.
Det misslyckade CONTOUR-uppdraget kom till för att studera denna komet och Schwassmann-Wachmann 3.
Kometen Encke är liksom andra kortperiodiska kometer förbundna med återkommande meteorregn, som inträffar när jorden passerar genom dess bana. Encke anses vara upphovet till flera samhörande meteorregn - Tauriderna, vilka uppträder som norra och södra Tauriderna runt november och som Betatauriderna sent i juni och början av juli. Eftersom meteorresterna av kometen är ojämnt fördelade över banan kan skurarnas intensitet variera avsevärt över åren[4].
Det har spekulerats att en ursprungligen större komet som brutits sönder, och som nuvarande Encke skulle varit del av, kan ha varit ansvarig för bronsålderns kollaps i den Bördiga halvmånen. En stor (obekräftad) meteorkrater i Irak, identifierad som Umm al Biinni sjön [5], anses tyda på detta.[6]
Andra pekar på att ursprungsmotivet till swastikan liksom antika grekiska föreställningar om det hundrahövdade odjuret Tyfon också har satts i samband med kometen Encke. Bland andra astronomen Peter Nilson anser sig även ha identifierat flera katastrofala händelser runt midsommar som är tiden för betatauriderna. Bland dessa återfinns Tunguska-händelsen 1908 och en möjlig uppkomst av månkratern Giordano Bruno 1178.[7]
|