I den här artikeln kommer vi att utforska allt om Emile Stiebel och dess inverkan på världen idag. Emile Stiebel är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos människor i olika åldrar, kön och kulturer. Genom historien har Emile Stiebel varit föremål för kontroverser, debatter och firande. Sedan dess ankomst har Emile Stiebel spelat en avgörande roll för hur vi relaterar, arbetar och lever. Genom denna artikel kommer vi att analysera de olika aspekterna av Emile Stiebel, från dess ursprung till dess inflytande på det samtida samhället. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Emile Stiebel och upptäck allt detta fenomen har att erbjuda!
Emile Stiebel | |
![]() En vinterklädd Emile Stiebel omkring 1916. | |
Född | Emil Stiebel 29 januari 1876 Jakobs församling i Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 15 juli 1950 (74 år) Klippan, Sverige |
IMDb SFDb |
Emile Stiebel, (ursprungligen Emil) född 29 januari 1876 i Jakobs församling i Stockholm, död 15 juli 1950 i Klippan, var en svensk operasångare (baryton) och skådespelare.
Emile Stiebel var son till grosshandlaren Jacob Stiebel. Han praktiserade först som affärsman men lämnade snart yrket och reste på 1890-talet i landsorten med Emil Lindens operasällskap varpå följde ett tillfälligt engagemang vid Svenska teatern, Stockholm 1900. Efter sångstudier för Gillis Bratt och John Forsell debuterade han med framgång 1902 som Leporello i Don Juan på Kungliga Teatern och spelade under 1902 och 1903 där även Figaro i Figaros bröllop och Papageno i Trollflöjten. 1903 engagerades han vid Kungliga Teatern, där han sedan var anställd till 1944.
Stiebel tilldelades medaljen Litteris et Artibus 1921.
Stiebel var bosatt på Östermalm i Stockholm som ung och mellan 1926 och 1941 bodde han i Villa Wållgren i Storängen i Nacka. Han var initiativtagare till grundandet av Föreningen Klippan Amatörerna Folkdanslag 1949.
Emile Stiebel är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1942 | Michael | På livets botten Maksim Gorkij |
Jura Tamkin | Blancheteatern |
1947 | Escalus, en gammal hovman | Lika för lika William Shakespeare |
Lars-Levi Læstadius | Helsingborgs stadsteater |
|