Emil Sommarin
I dagens värld är Emil Sommarin ett ämne av stor relevans och fortsätter att generera ständig debatt bland experter och personer som är intresserade av ämnet. Under många år har Emil Sommarin fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet, vare sig det beror på dess inverkan på det dagliga livet, dess betydelse i historien eller dess relevans i den nuvarande miljön. Under åren har Emil Sommarin varit föremål för ett flertal studier och analyser som har gett överraskande resultat och oväntade slutsatser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Emil Sommarin och undersöka dess inflytande på olika aspekter av dagens samhälle.
Emil Fritiof Knut Sommarin, född 13 januari 1874 i Malmö, död 20 maj 1955, var en svensk nationalekonom.
Sommarin blev 1891 student vid Lunds universitet och blev 1899 filosofie licentiat i nordiska och germanska språk. Som student blev han år 1895 invald som hemit #1 på det nyligen instiftade Johan Henrik Thomanders Studenthem. År 1900 inträdde han i redaktionen för Svenska Akademiens ordbok, vilken han tillhörde under en följd av år. Han övergick dock till att studera nationalekonomi, i vilket ämne han i Lund blev filosofie doktor 1908 och docent 1909. Han uppehöll under vårterminen 1911 professuren i nationalekonomi vid Göteborgs högskola och blev 1911 lärare i nationalekonomi, ekonomilagfarenhet och kommunalrätt vid Alnarps lantbruksinstitut. År 1913 avlade han även juris kandidatexamen. År 1919 utnämndes han till professor i nationalekonomi och finansrätt vid Lunds universitet, en befattning han innehade fram till 1939. Som nationalekonom anslöt han sig teoretiskt i det stora hela till den s.k. österrikiska skolan, i Lund företrädd av Knut Wicksell. Sommarin utgav en förkortad översättning av Adam Smiths "The Wealth of Nations" (Folkens välstånd, två delar 1909-11).
Han var ledamot (och sekreterare) i 1917 och 1924 års bankkommittéer, ledamot i järnvägskommittén (1918) och tillhörde 1920 års finans- samt 1920 och 1935 års sparbankssakkunniga. Han var socialdemokrat och ledamot av Malmöhus läns landsting 1911-14. Han utövade även en omfattande populärvetenskaplig föreläsningsverksamhet. Han blev ledamot av Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 1920.
Sommarin ligger begraven på Norra kyrkogården i Lund.
Bibliografi (i urval)
- Träldomen i Norden (Verdandis småskrifter 1902; andra upplagan 1917)
- Skråtvånget (Verdandis småskrifter, 1904)
- Bidrag till kännedom om arbetareförhållanden vid svenska bergverk och bruk i äldre tid till omkring 1720 (1908, gradualavhandling)
- Arbetslöshet och arbetslöshetsförsäkring (1909)
- Vår ekonomi och politik (1909; belönad av Vetenskapsakademien med Arnbergska priset)
- Syndikalismen (1915) D.Y.G - Laboremus Skriftserie XVI
- Ekonomilära (I-III, 1915-17)
- Det skånska jordbrukets ekonomiska utveckling 1801-1914 (1917)
- Folkhushållningsvetenskap och jordbruksekonomi (1930)
- Vårt svenska jordbruks betydelse, betryck och bättring (1931)
- Penningvärdets stabilisering (1931)
- Befolkningsfrågan och jordbruket (1935)
- Grundläggningen av vårt sparbanksväsen: ett blad ur svenska folkets ekonomiska och sociala historia (1940)
- Vårt sparbanksväsen 1834-1892 (1942)
- Vårt sparbanksväsen 1893-1945 (1945)
- Studenter och arbetare: minnen av skånsk arbetarrörelse och lundensisk radikalism (1947)
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sommarin, Emil Knut Fritiof, 1904–1926.
AB Framtidens Bokförlag , Malmö (boken Syndikalism i Bibliografin
Externa länkar
|