Emanuel De Geer (1624–1692)
I artikeln Emanuel De Geer (1624–1692) kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till detta ämne, från dess ursprung till dess relevans idag. Vi kommer att analysera hur Emanuel De Geer (1624–1692) har påverkat samhället och hur det har utvecklats över tid. Dessutom kommer vi att undersöka de olika perspektiven och åsikterna som finns kring Emanuel De Geer (1624–1692), vilket ger en komplett och balanserad översikt över detta ämne. Genom hela artikeln kommer vi att fördjupa oss i specifika aspekter som hjälper oss att förstå vikten och effekten av Emanuel De Geer (1624–1692) inom olika områden. Genom ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt strävar vi efter att erbjuda våra läsare en komplett och berikande vision av Emanuel De Geer (1624–1692).
| Emanuel De Geer | |
 Emanuel de Geer avporträtterad 1656 av Bartholomeus van der Helst. | |
| Född | 23 november 1624[1] Amsterdam[1] |
|---|---|
| Död | 17 juni 1692[1] (67 år) Hamburg[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Industriidkare |
| Föräldrar | Louis De Geer[1] Adrienne Gerard[1] |
| Släktingar | Laurens de Geer (syskon) Louis De Geer (syskon) Jean De Geer (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Emanuel De Geer, född 23 november 1624 i Amsterdam, död 12 juni 1692 i Hamburg, var en svensk friherre och industriman. Han var son till Louis De Geer.
Biografi
Emanuel De Geer föddes 1626 i Amsterdam. Han var son till Louis De Geer och Adriana Gérard. De Geer arbetade som brukspatron uppbyggde 1676 Tobo masugn i Tegelsmora socken. Han förbättrade Leufsta bruks kyrka. De Geer avled 1692 i Hamburg. Vid sin död testamenterade han Leufsta bruk till sin brorson Charles De Geer.[2]
Referenser
Noter
- ^ Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 2, Norstedts förlag, 1926, s. 196, läst: 29 december 2022.
- ^ Elgenstierna Gustaf, red (1926). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 2 af Chapman-Fägerstråle. Stockholm: Norstedt. sid. 196. Libris 10076748