Else Marie Friis

I dagens värld har Else Marie Friis blivit ett ämne av ökande intresse för ett brett spektrum av sektorer. Allt eftersom samhället utvecklas över tid blir betydelsen av Else Marie Friis alltmer uppenbar, eftersom den påverkar våra liv på sätt som vi inte ens kunde föreställa oss tidigare. Från dess inflytande på ekonomin till dess roll i populärkulturen har Else Marie Friis fångat uppmärksamheten hos både akademiker, experter och konsumenter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika dimensionerna av Else Marie Friis och dess relevans i den samtida världen.

Else Marie Friis
Född18 juni 1947[1] (77 år)
Holstebro[2], Danmark
Medborgare iSverige[3] och Konungariket Danmark[3]
Utbildad vidÅrhus universitet
Viborg Katedralskole, [2]
SysselsättningBotaniker, helmintolog, paleontolog, universitetslärare[4]
ArbetsgivareÅrhus universitet (2019–)[5]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1999)[2]
Danmarks Geologipris (2011)[6]
Riddare av 1. klass av Nordstjärneorden (2015)
Utländsk ledamot av Royal Society (2020)[7]
Lapworth Medal (2023)
Redigera Wikidata

Else Marie Friis, född 18 juni 1947 i Holstebro, Danmark, är en dansk paleontolog [8] är professor emerita vid institutionen för geovetenskap vid Århus universitet.[9] Hennes arbete har varit grundläggande i den fylogenetiska analysen av angiospermer, med utbredd tillämpning på reproduktionsbiologi.[10] Hon invaldes 1996 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Biografi

Friis är dotter till bokhandlaren Poul Friis och Marie Møller och växte upp i Skive och tog examen vid Viborg katedralskole 1966. Hon arbetade som au-pair i Paris i ett år och blev intresserad av geologi då hennes bror Henrik var student i ämnet. Detta inspirerade henne att bli assistentlärare i botanik och geologi 1971.[8]

År 1975 tog hon en magisterexamen i naturvetenskap och 1980 en licentiatexamen i naturvetenskap, båda från Aarhus universitet.

Karriär och vetenskapligt arbete

Friis intresseområde är reproduktionsbiologi, fylogeni och paleoekologi hos blommande växter baserade på växtförökningsmaterial från kritaperioden.[8][11] Tidigt i sin karriär började hon forska om brunkol och var involverad i fältarbete i brunkolsgruvorna på Mellersta Jylland från 1968 till 1972. Hon var intresserad av Danmarks ekologi och klimat i mellersta miocen och skrev sin licentiatavhandling i detta ämne.[12]

Åren 1980 till 1981 arbetade hon i London som British Council Research Scholar och bytte forskningsintresse efter att den svenska forskaren Annie Skarby upptäckt sällsynta fossiliserade blommor från kritaperioden.[13]

Hon återvände till Århus universitet 1981 och var 1987 med och publicerade boken The Origins of Angiosperms and Their Biological Consequences.[14] Hon blev chef för paleobotanik vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm senare samma år.[10]

År 1999 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet och gästprofessor vid Zürichs universitet.[15]

Utmärkelser och hedersbetygelser

Friis är medlem i:

Hon har fått:

  • Hans Grammedalj från Det Kongelige Danske Vetenskapsakademi 1985
  • Nils Rosén Linnés pris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet 1992
  • Rolf Dahlgrens pris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet 2005
  • Danmarks geologipris 2011 med Kaj Raunsgaard Pedersen från *Danmarks och Grönlands geologiska undersökning
  • Linnés guldmedalj från Kungliga Vetenskapsakademien 2014
  • Riddare 1:a klass av Polarstjärneorden

Dessutom utsågs hon till årets geolog 2005 av Sveriges Vetenskapsmäns riksförbund.[11]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Else Marie Friis, 1 maj 2022.
  • Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1998/1999. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1998. sid. 58. ISSN 0302-6558 Libris 3638900 

Noter

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 122771068, läst: 31 december 2019.
  2. ^ Dansk kvindebiografisk leksikon-ID: Else_Marie_Friis, läst: 19 augusti 2023.
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 2 oktober 2012, Libris-URI: khwzz1g324h5h3d, läst: 24 augusti 2018.
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2013794043, läst: 16 december 2022.
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.
  6. ^ Danmarks Geologipris 2011 (på danska), 27 maj 2011, läs online, läst: 19 augusti 2023.
  7. ^ läs online, royalsociety.org , läst: 30 april 2022.
  8. ^ ”Else Marie Friis (1947 - )” (på danska). Dansk Kvindebiografisk Leksikon. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/777/origin/170/. 
  9. ^ ”Else Marie Friis - Research - Aarhus University”. pure.au.dk. https://pure.au.dk/portal/en/persons/else-marie-friis(b2435850-544b-49c9-b4fa-6338daf30f61).html. 
  10. ^ ”Else Marie Friis | Royal Society” (på brittisk engelska). royalsociety.org. https://royalsociety.org/people/ElseMarie-Friis-25410/. 
  11. ^ ”Else Marie Friis”. Else Marie Friis. Swedish Museum of Natural History. http://www.nrm.se/en/forskningochsamlingar/paleobiologi/medarbetareochkontakt/elsemariefriis.786.html.  Arkiverad 17 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ Friis, Else Marie (1980). Microcarpological studies of middle miocene floras of Western Denmark.. Aarhus Universitet, Det Naturvidenskabelige Fakultet. ISBN 9780521323574. OCLC 873194510 
  13. ^ Friis, E. M.; Skarby, A. (June 1981). ”Structurally preserved angiosperm flowers from the Upper Cretaceous of southern Sweden”. Nature 291 (5815): sid. 484–486. doi:10.1038/291484a0. ISSN 0028-0836. 
  14. ^ Lemoigne, Yves (January 1988). ”The origins of angiosperms and their biological consequences”. Geobios 21 (1): sid. 117. doi:10.1016/s0016-6995(88)80037-8. ISSN 0016-6995. 
  15. ^ System. ”Else Marie Friis - Naturhistoriska riksmuseet” (på engelska). www.nrm.se. https://www.nrm.se/en/forskningochsamlingar/paleobiologi/medarbetareochkontakt/elsemariefriis.786.html.  Arkiverad 17 augusti 2022 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar



Auktoritetsdata