Ella Hillbäck
I dagens värld är Ella Hillbäck fortfarande ett ämne av stor betydelse och intresse för en mängd olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess globala implikationer är Ella Hillbäck ett ämne som fortsätter att generera debatter och reflektioner. Med tiden har dess relevans ökat, vilket utlöst forskning, diskussioner och betydande förändringar inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika dimensionerna av Ella Hillbäck, från dess ursprung till dess nuvarande relevans, i syfte att ge en heltäckande och uppdaterad syn på detta ämne som är så relevant idag.
| Ella Hillbäck | |
 | |
| Född | Ella Viola Hillbäck 6 maj 1914 Örgryte församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 29 april 1979 (64 år) Sofia församling, Stockholm |
| Yrke | Författare, litteraturkritiker |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1939–1980 |
| Genrer | Lyrik, prosa |
| Priser | Eckersteinska litteraturpriset (1953) Zornpriset (1977) |
| Make/maka | Östen Sjöstrand (g. 1949–1974; skilda) |
Ella Viola Hillbäck, gift Hillbäck-Sjöstrand 1949–1974, född 6 maj 1914 i Örgryte församling, Göteborg, död 29 april 1979 i Sofia församling, Stockholm,[1] var en svensk författare och litteraturkritiker.[2]
Biografi
Ella Hillbäck debuterade som lyriker i en mer konventionell poetisk stil med Hos en poet i kjol (1939). Från och med Världsbild (1947) utvecklades hennes lyriska stil i en personlig och modernistisk riktning, omfattande sensuella samt religiösa och mystiska motiv.[3] I sitt efterföljande poetiska författarskap närmade hon sig en normal diktion, och kom att infoga en mängd tecken och symboler ur poesihistorien.[4] År 1943 debuterade Hillbäck som romanförfattare med Albatross, som med inspiration från den egna uppväxten skildrar en göteborgsk arbetarmiljö i en ömsom vardagsrealistisk och sagoartad stil. Hon kom totalt att skriva fem romaner, däribland kärleksromanen Gullhöna, flyg! (1955) och äktenskapsskildringen Det tvåfaldiga livet (1964).[4] Hillbäck var även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Ny Tid och Morgon-Tidningen.[5]
I sina verk bearbetade Hillbäck det mänskliga ansvaret med att ”vara Gud i världen”. Hon var en tid katolik, och i prosasviten Swedenborgvisioner (1973), där de mystisk-visionära dragen framträder som starkast,[3] väljer mystikern Emanuel Swedenborg en sentida adoptivdotter till att föra hans uppdrag vidare.
Privatliv
Ella Hillbäck var fosterdotter till textilarbetaren Johannes Johansson och Hilda Holmgren.[6] Hon gifte sig, då hennes sjätte bok kommit ut, med Östen Sjöstrand 1949, och de var gifta till 1974. Under några år bodde makarna i Mariefred, där Hillbäck skrev Tolv blickar på verkligheten (1972).[2]
Ella Hillbäck är begravd på Katolska kyrkogården i Stockholm.[7]
Bibliografi
- Hos en poet i kjol: dikter (Stockholm: Bonnier, 1939)
- En gång i maj (Stockholm: Bonnier, 1941)
- Albatross: roman (Stockholm: Bonnier, 1943)
- Världsbild: dikter (Stockholm: Bonnier, 1947)
- Klämtande sommar (Stockholm: Bonnier, 1948)
- Poesi (Stockholm: Bonnier, 1949)
- I denna skog: dikter (Stockholm: Bonnier, 1953)
- Gullhöna, flyg! (Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi, 1955)
- Det älskansvärda: dikter (Stockholm: Bonnier, 1956)
- Cirkusvagnen: roman (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1959)
- Vägar, rastställen: dikter (Stockholm: Bonnier, 1960)
- Lovsångens fält: dikter (Stockholm: Bonnier, 1962)
- Det tvåfaldiga livet: roman (Stockholm: Bonnier, 1964)
- Skapelsesånger: dikter i urval 1947–1962 (Stockholm: Bonnier, 1964)
- Förgäves – men ej förgäves: dikter (Stockholm: Bonnier, 1966)
- En mörk blå redovisning (Stockholm: Bonnier, 1969)
- 12 blickar på verkligheten: åren 1968–1972 (Stockholm: Bonnier, 1972)
- Swedenborgvisioner: en prosasvit i sju avsnitt (Stockholm: Bonnier, 1973)
- Ljusets vägar: dikter (Stockholm: Bonnier, 1976)
- Dikter i mitt ljus (Stockholm: Bonnier, 1980)
Priser och utmärkelser
- 1950 – Albert Bonniers stipendiefond för yngre och nyare författare
- 1951 – Boklotteriets stipendiat
- 1953 – Eckersteinska litteraturpriset
- 1956 – Boklotteriets stipendiat
- 1960 – Boklotteriets stipendiat
- 1964 – Boklotteriets stipendiat
- 1973 – Deverthska kulturstiftelsens stipendium
- 1977 – Zornpriset
Källor
Noter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hillbäck-Sjöstrand, Ella Viola
- ^ Röster i Sörmland : en antologi. En bok för alla. 1996. sid. 245-246. ISBN 91-7448-901-1. OCLC 55497100. https://www.worldcat.org/oclc/55497100. Läst 17 januari 2022
- ^ ”Ella Hillbäck”, Nationalencyklopedin. Läst 5 september 2023.
- ^ Jonas Ellerström, ”Ella Hillbäck”, Litteraturbanken. Läst 5 september 2023.
- ^ Emma Tornborg, ”Ella Viola Hillbäck”, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 8 mars 2018. Läst 5 september 2023.
- ^ Vem är det: svensk biografisk handbok 1977 (Stockholm: Norstedt, 1977), s. 457. Läst 5 september 2023.
- ^ ”Ella Viola Hillbäck - Sjöstrand”, Gravar.se. Läst 5 september 2023.
Vidare läsning
- Jenny Björklund, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen. Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg (Eslöv: Symposion, 2004)
- Anne Nilsson Brügge, ”Jag är Apollons träd: Eros betydelse för en kvinnlig lyrikergeneration”, i Elisabet Møller Jensen (red.), Nordisk kvinnolitteraturhistoria band 3 (Höganäs: Bra Böcker, 1996), s. 454–456
Externa länkar
|